Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bottenskolefrågan. Av Erik Wellander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOTTENSKOLEFRAGAN
AV LEKTOR ERIK WELLANDER
På våren 1924 riktades i denna tidskrift till den dåvarande
regeringen, den Tryggerska, en vädjan att underkasta den
genom skolkommissionens stora reformförslag aktualiserade
frågan om den svenska skolans organisation en allsidig och såvitt
möjligt objektiv utredning, som obunden av skolpoliliska
doktriner skulle kunna föra den skolorganisatoriska utvecklingen i
vårt land ut ur den återvändsgränd, vari den genom
skolkommissionens förslag syntes hava råkat. I själva verket torde
redan vid denna tid en dylik utredning hava planerats, och den
20 juni 1924 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för
ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga att inom
departementet verkställa ytterligare bearbetning av frågan om det
svenska skolväsendets organisation. I det anförande till
statsrådsprotokollet, varmed föredragande departementschefen,
statsrådet Clason, motiverade sin hemställan om detta bemyndigande,
framhävas särskilt vissa allmänna synpunkter, som vid
undersökningen borde fasthållas.
Skolkommissionens förslag om sexklassig folkskola såsom
obligatoriskt underlag för den högre undervisningen medförde,
framhålles det, i många fall en förlängning av studietiden med
ett år. En dylik förlängning måste undvikas. För att befordra
en utsträckt användning av folkskolan som bottenskola vore
det därför nödvändigt att undersöka alla de utvägar som kunde
stå till buds att utan en dylik förlängning främja övergång från
folkskolan till den högre skolan och därvid även underlätta för
landsbygdens ungdom att ernå fortsatt undervisning. Övergång
från teoretiska till praktiska utbildningslinjer borde ock
underlättas och alltför stark tillströmning till de lärda banorna såvitt
möjligt motverkas. Vidare borde staten bättre än hittills sörja
för den kvinnliga ungdomens undervisning, dock utan
undanskjutande av de skolformer eller bildningslinjer, som hade till
syfte att giva en för hemmet och närstående kvinnliga verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
