Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 26. 2. 1926 - Regeringen och grundlagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 DAGENS FRÅGOR
straff». Sveriges konung karakteriserades på ett sätt, som säkerligen
aldrig förut förekommit i tryckt skrift. Det kunde icke råda någon
tvekan om att denna skrift var brottslig, ty den bröt på ett
otvetydigt sätt mot tryckfrihetsförordningens föreskrifter. Den innehöll
»last-ligt yttrande om den regerande konungens höga person» (TFF § 3:4)r
och den innehöll »uppmaning till brott» och »försök att
annorledes ån genom uttrycklig uppmaning, såsom genom prisande av
brottslig handling, förleda till brott, så ock försök att eljest förleda till
ohörsamhet mot lag eller laga myndighet» (TFF § 3:7). För dylikt fall
stadgar tryckfrihetsförordningen, att det »åligge chefen för
justitiedepartementet––––att skriften ofördröjligen och omedelbart till j ustitie-
kanslerns laga åtgärd överlämna» (TFF § 4:3). Denna föreskrift har
justitieministern icke efterkommit. Då denna underlåtenhet påtalades
i årets remissdebatt, sattes j ustitieministern i tillfälle att visa icke blott
sin förmåga att missförstå frågans juridiska sida utan också att
fel-bedöma dess politiska innebörd. Med ett lättsinne, som man icke
hade väntat ens från den nuvarande regeringsbänken, behandlades
frågan om det svenska rättssamhällets och den »demokratiska
försvarsordningens» skydd mot en hänsynslös bolsjevikisk propaganda.
Med ett icke mindre lättsinne behandlades tryckfrihetsförordningens
tydliga föreskrifter.
Ur synpunkten av grundlagens helgd är också Kungl. Maj:ts
pro-proposition nr 8 med förslag till ändring i lagen av 1909 om
regeringsrätten synnerligen betänklig. Enligt Regeringsformen § 25 skola
ärendena till föredragning och avgörande i vår högsta administrativa
domstol »beredas i det departement, vartill de, enligt den i 6 §
omförmälda fördelning, höra». Denna paragraf bär redan nu vittne om
den bristande omsorg, varmed våra statsmakter behandla våra
grundlagar, ty när departementalstadgans förankring i Regeringsformen
flyttades från § 6 till § 5, så lät man av förbiseende hänvisningen i § 2S
stå oförändrad. Detta förbiseende är visserligen symptomatiskt för det
slarv, varmed även vår främsta grundlag behandlas, men har i sig
självt ingen praktisk betydelse, ty någon tvekan om paragrafens
innebörd kan ju ej uppstå. Långt mera betydelsefullt är då det avsteg
från Regeringsformens föreskrifter, som regeringen nu vill lagfästa utan
ändring i grundlagen. Kungl. Maj:ts proposition nr 8 avser nämligen
att upphäva den nuvarande ordningen, enligt vilken — i enlighet med
Regeringsformens bestämmelse — regeringsrättens ärenden beredas i
vederbörligt departement och av tjänstemän, som sortera under samma
departement. Enligt det nu föreliggande förslaget, som till viss del
redan vunnit riksdagens bifall, skola föredragandena upphöra att sortera
under olika departement och i stället sammanföras under
justitiedepartementet. Med en vantolkning, som är för uppenbar för att kunna
tagas på allvar och behöva vederläggas, framhåller den
föredragande departementschefen enligt statsrådsprotokollet, att
Regeringsformen ej »synes» lägga hinder i vägen för en dylik anordning.
»Ärendena böra nämligen fortfarande tillhöra vederbörande fackdepartement,
i det att de skulle inkomma till och registreras hos detta departe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
