Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Reklam och nationalekonomi. Av Curt Rohtlieb - Tom A. Björklund och Yngve Hedvall: Huru man annonserar med framgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 LITTERATUR
»den enes död den andres bröd» bekräftar skillnaden; huru stor
förlust en produktiv individs död än är nationalekonomiskt sett, kan
den vara lukrativ för efterträdaren. Och likaså kan ett helt
yrkesfång vara nationalekonomiskt fördelaktigt, ehuru andra yrkesutövare
ruineras. Teknikens ständiga triumfer över äldre
tillverkningsmetoder bekräfta detta. Ej ens om de förlorande äro flera än de vinnande
behöver detta vara avgörande. Värdebeloppen kunna ge utslag i
motsatt riktning. Och att vissa affärsmetoder kunna vara ofantligt
lukrativa utan att lämna nationalekonomisk vinst, lär ej kunna förnekas
ens av de minst skolade; om förlusten drabbat just dem själva,
medges nog detta sakförhållande med största villighet.
Vinst och förlust måste städse avvägas ur vidare synpunkter än det
privata hushållets eller den enskilde producentens. Det finnes många
möjligheter att förtjäna pengar, utan att någon nationalekonomisk
vinst uppstår, och därvid behöver man ej åberopa blott
konjunkturvinster eller andra arbetsfria inkomster. Exemplen ligga än närmare.
Reklamen har blivit en industri med anspråk på nationalekonomiskt
berättigande i jämbredd eller t. o. m. framför andra industrier.
Det har uppstått en litteratur i ämnet, på svenska tills vidare rätt
blygsam, men med anspråk att förfäkta det nya näringsfångets
berättigande och att utbilda dess metoder. Ett på sin tid förtjänstfullt
arbete var Modern reklam av Edv. Meyer, utgivet 1916 på uppdrag
av Sveriges Industriförbund. Ehuru mera en kompilation än ett
självständigt verk, har detta synbarligen utövat ett avsevärt inflytande.
Av nyare publikationer tillkommer en rangplats den intressanta
undersökning, som den finländske arkitekten och esteten Gustaf Strengell
utgivit med titel Den nya annonsen (Stockholm 1924) men som
dock begränsar sig till den estetiskt-psykologiska sidan av saken.
En motsatt synpunkt, den ekonomiska, möter man ofta i pressen
och tidskriftspublikationer, stundom förfäktad med mera intresse än
kritik.
En enkel sanning, som i detta sammanhang behöver särskilt
inskärpas, är att folkhushållningens mål är behovstillfredsställelse och
ej pengar. »Ökad omsättning är nationalekonomiskt sett målet för
alla länders strävan», försäkrar ett nyutkommet arbete om
reklamens betydelse. Dess titel är Huru man annonserar med
framgång, och författarna äro två specialister på området, reklamchefen
Tom A. Björklund och redaktör Yngve Hedvall. För annonsörer
innehåller arbetet en nyttig och instruktiv framställning om reklamens
betydelse, olika reklammetoder, reklamens psykologiska underlag och
ett flertal därmed sammanhängande frågor. Den fyller i varje fall
alla anspråk att vara up to date och påkallar redan därför ett
särskilt intresse. Men den icke annonserande allmänheten har
anledning att bli betänksam, eller rättare sagt, den betänksamhet inför
modern reklam, som den köpande och betalande allmänheten ofta
måste erfara — om reklamen alls lockat till eftertanke — blir
betydligt förtätad inför de uttalanden arbetet innehåller.
I nämnda arbete proklameras annonseringens nationalekonomiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
