- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sextonde årgången. 1926 /
79

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Cæsars hustru och konungens högsta domstol. Av Birger Wedberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CAESARS HUSTRU

OCH

KONUNGENS HÖGSTA DOMSTOL

NÅGRA CITAT OCH REFLEXIONER

AV JUSTITIERÅDET BIRGEH WEDBERG

När den första uppsättningen justitieråd utnämndes, d. 9 juni
1809, var det visserligen i § 34 Regeringsformen stadgat att
deras ämbeten skulle uppföras å rikets stat, men med vilka
belopp detta borde ske var ännu ej bestämt. Justitierådens blivande
löneförmåner utgjorde vid grundlagsriksdagen ettämne för ganska
animerade debatter, som bl. a. rörde frågan huruvida — såsom
statsutskottet föreslog — taffelpenningar borde dem tillerkännas.
En talare på riddarhuset förklarade sig omöjligen kunna inse
grunden till detta förslag, ty han förmodade att justitieråden
»behöva hålla taffel endast för sin familj och på sin höjd för
sina vänner; och desses antal måste väl icke bliva så gruveligen
talrikt».

Trots detta, för att tala med nutida riksdagsreferenter,
»temperamentsfulla» diskussionsinlägg erhöllo justitieråden såväl
taffel-pengar som lön. Men att döma av yttranden som efter 1809
fällts av svenska folkrepresentanter, hade riddarhustalaren kanske
icke så alldeles orätt i sin förmodan om Justitierådens oförmåga
att i någon större utsträckning vinna sympatier. Den avlöning
som bestods 1809 har naturligtvis tid efter annan måst höjas;
och vid alla de tillfällen då lönefrågan behandlats i riksdagen,
har regelmässigt en eller annan funnit sig manad att uttrycka
sitt misshag över Justitierådens förhållande, i och utom ämbetet,
och även ge dem goda råd hur de rätteligen borde skicka sig.
Så t. ex. hördes i bondeståndet vid riksdagen 1853—54
flerfaldiga ekon av justitieombudsmannen Theorells magistrala kritik
mot HD: en talare misstänkte att hos HD rådde »inrotade
olämpliga plägseder samt en all kraft förlamande slentrian»; en annan
hyste betänkligheter att höja lönen, innan nationen kunde se sina

HD = Högsta Domstolen.
6 Svensk Tidskrift 1926.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 22 09:27:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1926/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free