Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor januari 1926 - Sedelförfalskning och politiska intriger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 DAGENS FRÅGOR
skapen voro enrollerade bland Gömbös’ »vaknande magyarer». Enär
några av de komprometterade bekände sig till den monarkistgrupp,
som motarbetar prins Ottos tronkandidatur och vill förbehålla
Stefanskronan åt ärkehertig Albrecht, så utpekades genast denne som
en av affärens främsta upphovsmän. De genom förfalskningarna
åtkomna pengarna skulle användas till en statskupp, som gjorde Albrecht
till konung och sannolikt genast komme att följas av krig mot Lilla
Ententen för att återtaga Ungerns i världskriget förlorade provinser.
Samtidigt framkastades liknande påståenden även om Ottos anhängare,
så att ej heller denna monarkistgrupp skulle gå fri från de vanärande
förbrytelsernas skamfläck. Greve Bethlen beskylldes för att endast
nödtvungen och under stark fransk påtryckning ha låtit undersöka
saken samt för att vilja skydda de största förbrytarna, och som bevis
härför åberopades regeringens missgrepp att indraga en indiskret
oppositionstidning, medan ett reaktionärt organ ostraffat fick häva ur
sig, att judarna ställt till hela saken och att varje ärlig ungrare skulle
lyfta på hatten, när patrioterna Windischgraetz och Nadossy med
högburet huvud trädde ut ur fängelseporten.
Den tjeckoslovakiska presskampanjen har i viss mån följt andra
riktlinjer. Utöver godtagandet även av de orimligaste rykten om
enskilda ungerska monarkister har man där lagt huvudvikten på
att söka uppvisa, att affären Windischgraetz endast är en
fortsättning av mystiska försök att genom falska sedlar sabotera den
tjeckoslovakiska valutan och därigenom undergräva republiken
Tjeckoslovakiens bestånd, särskilt slovakernas lojalitet mot Pragregeringen.
En ansedd tjeckisk tidning gick t. o. m. så långt, att den förklarade
förfalskningsaffären vara bästa beviset för nödvändigheten av att
Tjeckoslovakien genom en från Ungern frånskild landremsa finge
gemensam gräns med Jugoslavien. Pragpressen manade först
Frankrike att inskrida och har, sedan den franska pressens lugna ton visat
osannolikheten av att så skulle ske, desto ivrigare påkallat
förbundsbröderna Jugoslaviens och Rumäniens uppmärksamhet för faran. Ej
heller saknas där röster, som påyrka ett kraftigt inskridande av
Nationernas förbund och söka bevisa, att det här ej är fråga orn några
»inre angelägenheter» utan om Europas fred, hotad av en krigslysten
förfalskareregering.
Den inrikespolitiska ungerska aktionen i parlamentet gick av
stapeln den 19 januari, då greve Bethlen lämnade en rätt skruvad
redogörelse för regeringens åtgöranden och oppositionen demonstrerade
med oljud mot greve Bethlen och framlade förslag om en
parlamentarisk undersökningskommission. Den misstro till ungersk
domstolsrättvisa, varom det sistnämnda förslaget vittnar, är sannolikt blott
allt för välgrundad, och greve Bethlen påstås ha måst medge, att han
redan i början av december, alltså ett par veckor före upptäckten av
sedelutprånglingen i Holland, i ett brev till en känd reaktionär
omtalat, att han fått reda på »francsaffären» och enträget manat
vederbörande att åtminstone uppskjuta all dylik aktion. Brevet, som möjligen
återgivits i mer eller mindre korrumperad form i den Wienertidning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
