Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Greys minnen. Av Gustaf Stridsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470 GUSTAF STRIDSBERG
minna om att dit året runt måste importeras födoämnen till det
förfärande värdet av 484 pund sterling z minuten, behövdes knappast
ens den tyska flottans tillväxt som motiv för att vid sidan av
två-maktsmåttet, även supplerat av ententers och alliansers hjälp, en
annan trygghetsgrund måste sökas. Den söktes i internationella
rättsregler angående sjöfartens säkerhet och livsförnödenheters
oan-tastbarhet under krig. Londondeklarationen blev ett uttryck för vart
England ville och dess bringande till full giltighet ett föremål för
mr Asquiths och sir Edward Greys allra mest nitiska strävanden.
— — — Ännu den sjunde augusti 1913 förklarade sir Edward Grey
i ett interpellationssvar, att regeringen hoppades »nästa
parlamentssession» kunna genomdriva den lagstiftning, som skulle följas av
Londondeklarationens ratifikation. Den plötsliga omkastning, som
kriget medfört i samma statsmäns uppfattning och i Englands
uppträdande kunde gett anledning till en exkurs i professor Edvard
Westermarcks Londonföreläsningar »Ön the Origin and Development
of Moral Ideas».
Detta skrevs i december 1914. Vi ha nu framför oss både
Asquiths och Greys relationer om sin politik i dessa
hänseenden. På den avgörande punkten möter man blott tystnad.
Nyss citerade artikel i Svensk Tidskrift slutar med ett
omnämnande av en just då i Edinburgh Review, engelsk liberalisms
sekelgamla organ, tryckt utredning om »Tyskland och folkrätten
i krig», vilken utgick från Magdeburgs härjande av Tilly såsom
lämpligaste introduktion men som på tjugu sidors framställning
av ämnet från Grotius och till skrivande datum icke nämnde
Londondeklarationen. Fullt så enkelt kan Grey icke taga saken
— men i grund och botten är metoden densamma. Och i det
kapitel, där Grey närmast kommer in på denna fråga, kommer
genom framställningssättet Förenta staterna att framstå såsom
den makt, vilken gjort en moralisk kullerbytta: ingen hänsyn
behövde längre tagas till neutral flagg och rätt. »Neutrala
länder, vilka förmådde eller kunde antagas tillföra Tyskland
förnödenheter, sattes på ration, deras eget behov fastslogs, och de
tillätos få blott jämnt så mycket för att icke ha något till
överlopps för Tyskland. En sådan blockad hade världen aldrig
skådat, men den var möjlig endast emedan Förenta staterna
icke kritiserade utan medverkade. Någon tid sedan jag lämnat
regeringen, läste jag en dag i en tidning om att man i Amerika
frågade sig, varför icke allt detta gjorts tidigare. Anledningen
var helt enkelt, att Förenta staternas synpunkt på saken från
att vara en neutral makts blivit en krigförandes med överlägsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
