Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft 6 - Isvolskijs misslyckade Ålandsmanöver. Av Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390 VERNER SÖDERRERG
skulle det inte gå, ty »Ålandsöarnas hotande läge nästan
framför Stockholms portar som en framskjuten rysk strategisk post
utgör ett moment av begriplig oro». Även vid Wedels
kontra-visit hos Isvolskij dagen därpå var Ålandsfrågan på tal. Ryssen
framhöll, att han nog utan särskilda svårigheter hade kunnat
nå sitt mål genom direkta förhandlingar i London och Paris,
men att han beslutat sig för den nu föreslagna omvägen »av
hänsyn till Tyskland och för att skona den svenska ömtåligheten».
Han räknade på tyskt understöd i Stockholm, men om man
där förhölle sig avvisande, så nödgades han utan Sverige göra
upp saken direkt med England och Frankrike, »enär Ryssland
ville bli fritt från en boja, som vore oförenlig med dess
värdighet». Trolle hade kommit till honom i Karlsbad huvudsakligen
för att hindra den norska konventionen, men fått till svar, att
denna hunnit för långt för att nu kunna stoppas. Till frågan om
Östersjöavtalet hade den svenske utrikesministern varken sagt jå
eller nej, utan menat, att det vore »une question å examiner».
I Wedels hand överlämnade Isvolskij för vidare befordran en
promemoria om sina synpunkter; i denna antog han formligen
det tyska motförslaget till protokoll, men vidhöll, att det borde
förbli hemligt, vilket föranledde Tschirschky till en förargad
randanmärkning: »Die Russen wollen eben nichts publizieren, was sie
mit uns machen.» Vid meddelandet om Isvolskijs samtal med
Trolle om avtalet anmärker Tschirschky sarkastiskt: »Die Sache
ist also jetzt in England bekannt» Här, liksom på flera andra
ställen i de tyska akterna, framskymtar en vid Wilhelmsstrasse
synbarligen allmänt .rådande övertygelse om osjälvständig dåtida
svensk intimitet i förhållandet till England. Denna tyska
förmodan var ju fullständigt grundlös, men den har sitt värde som
indirekt vittnesbörd om att den svenska utrikespolitiken under
dessa år kännetecknades av en reserverad självständighet vis-å-vis
Tyskland.
Isvolskijs samtycke till avslutandet av ett hemligt ryskt-tyskt
Östersjöavtal ledde till förhandlingarnas påskyndande. Den 29
okt. kunde Schoen meddela Bulow, att han samma dag avslutit
detta »Protocole secret» med Isvolskijs ställföreträdare,
geheime-rådet Gubastov. Det innehöll, förutom bekännelsen till status
quo och meddelande om kontrahenternas »fasta beslut» att
bevara varandras territoriella rättigheter vid Östersjön intakta, även
ett särskilt moment om att Ålandskonventionens annullering ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
