Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft 6 - Ekonomi och religion. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372 ELI F. HECKSCHER
Ur samhällets — sålunda det icke-religiöst bestämda
samhällets — synpunkt måste de olika idealen bedömas efter sitt värde
för samhällslivet självt, alldeles oavsett om de ikläda sig en
religiös bonad eller icke. I varje fall äro människor som icke
själva bekänna sig till en viss religion ur stånd att tillerkänna
den synpunkten något slutgiltigt värde, huruvida ett visst
yrkande står i strid eller överensstämmelse med den ifrågavarande
religionens ideal. I den mån religionens anhängare nöja sig
med ett dylikt påstående, kommer diskussionen därför att
förlöpa efter två parallela linjer, utan att de talande någonsin
mötas, och meningsbytet blir då oundgängligen ofruktbart.
I någon mån synes detta gälla om d:r Natanael Beskows
inlägg i fjärde häftet av denna tidskrift. Säkerligen till stor del
på grund av sin stora korthet är det närmast en bekännelse till
hans tro att kristendomens ideal, sådana han fattar dem, skola
bli rådande i samhällslivet, och så till vida har man endast att
böja sig för det höga patos som präglar hans trosbekännelse,
utan att för egen del kunna diskutera dess innebörd.
Emellertid gäller det t. o. m. om de högst spända ideal, att
de ej få komma i strid med en oföränderlig verklighet, om de
skola kunna förverkligas; men detta krav synes en del av d:r
Beskows yttranden icke motsvara, och ur denna synpunkt kunna
de diskuteras. På visst sätt är detta egendomligt, ty d:r Beskow
är, t. o. m. mer än de flesta starkt religiösa personligheter, villig
att böja sig för naturvetenskapens resultat. Men det förefaller
ibland som om han trodde samhällslivet stå utanför alla
objektivt givna lagar och vara bestämt enbart av människornas tro.
En sådan föreställning, som ej är sällsynt också på andra håll,
får kanske sin förklaring genom samhällsvetenskapernas större
svårighet och därav följande osäkrare resultat, men den är ej
mindre ödesdiger för det, och i verkligheten existerar det över
huvud taget inga gränser inom vetandets värld, allra minst några
mellan natur- och samhällsvetenskaperna. Genom ett av sina
mest fundamentala yttranden har d:r Beskow i verkligheten
kolliderat med vad som lika väl kan kallas naturvetenskap och
samhällsvetenskap.
Jag tänker därvid på hans sats: »Det är den himmelske
Faderns vilja, att alla hans människobarn skola hava sitt dagliga
bröd. De gåvor, dem Fadern i naturens rikedomar skänkt oss
alla, äro fullt tillräckliga härför, om vi i broderligt samarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
