Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 23. 9. 1925 - Mosulkommissionens betänkande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 359
I Geneve har under september detta år
Nationernas förbunds församling samlats till sin
sjätte och dess råd till sin 35:te session. Församlingen har mest
sysslat med att nedlägga vältalighetskransar på Genéveprotokollets
grav. Rådet däremot har haft mångahanda mera praktiska bestyr, av
vilka försöken att genom en för bägge parterna någorlunda dräglig
kompromisslösning fredligt bilägga den hotfulla Mosulkonflikten utan
tvekan varit det viktigaste. Omständigheterna ha fogat det så, att
rådsledamoten Sverige åtminstone formellt spelat den mest
framträdande rollen vid detta kinkiga medlarevärv, och redan därför ha
konfliktens senaste utvecklingsfaser anspråk på alla politiskt
intresserade svenskars livliga uppmärksamhet. I Svensk Tidskrift angåvos
nyligen (1924, sid. 80—84) grundlinjerna i konfliktens utvecklingsgång
fram till årets början. Här nedan upptages berättelsens tråd
genom en sammanträngd relation av Mosulkommissionens
undersökningar på ort och ställe och de sakrika inlägg i tvisten, som
utgöras av kommissionens lärda och opartiska utredning samt den
turkiska röda bok, vilken samlat de viktigaste aktstyckena i ämnet
från stilleståndet i Mudros den 30 oktober 1918 och fram till den
hetsiga telegramväxlingen i januari—mars 1925 om formerna för
kommissionens utredning i Mosul och omnejd. Något mera ingående
kännedom om dessa för frågans rådsbehandling grundläggande
fakta än den, som tidningstelegram och intressefärgade
ledareuttalanden givit, borde nämligen vara önskvärd vid bedömandet av
rådets utslag, om och när detta en gång föreligger — i Geneve
beslöt man denna gång klenmodigt endast uppskov och att rådfråga
Haagdomstolen.
Mosulkommissionen (envoyén Einar af Wirsén, ordf., ungraren greve
Teleki och belgiern överste Paulis) konstituerades den 13 nov. 1924,
besökte London, Angöra och Bagdad samt anlände efter dessa
informationsvisiter i de tre parternas huvudstäder till Mosul den 27 jan.
1925. Trassel med de lokala myndigheterna — främst beroende på
turkarnas något utmanande personval av åtföljande experter, men även
på Irakpolisens besvärande »säkerhetsåtgärder» — vållade, att
arbetet officiellt kunde vidtaga först den 5 februari. I slutet av mars
lämnade kommissionen Mosul, samlades den 20 april i Geneve för
att avfatta sitt betänkande och avlämnade det den 15 juli. En
upplysande karta över kommissionsmedlemmarnas färder i automobil,
till häst, till fots och med aeroplan inom det svårtillgängliga
området vittnar om utfrågningsarbetets stora omfattning och grundligheten
vid studiet av olika gränslinjer (detta sistnämnda ofta bedrivet från
luften). Kommissionens redogörelse för sina förhörsmetoder ger det
bestämda intrycket, att den gjort vad som inom den begränsade
tiden var möjligt för att skaffa sig allsidiga och relativt uppriktiga
meddelanden om folkstämningen, ett i ett orientaliskt land sådant
som Mosul med de tvistande parternas repressaliemöjligheter mot
vittnena synnerligen kinkigt och ömtåligt värv. En lång lista på
tillfrågade vetenskapliga specialister antyder grundligheten av kommis-
Mosulkommissionens
betänkande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
