Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Kina under år 1924. Av F. Hansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330 P. HANSEN
Att centralregeringen inåt var maktlös, berodde ej endast på
dess medlemmars oduglighet och ohederlighet utan än mer på
dess kroniskt urusla affärer. Siffrorna för 1924 års räkenskaper
ha ännu ej publicerats, om de nu någonsin bli det, men för år
1923 publicerades någon gång förra året synnerligen intressanta
siffror som ett resultat av ett säkerligen mycket skickligt utfört
arbete av en finanskommitté, vars enda uppgift var att utreda
huru stora rikets inkomster och utgifter varit eller borde ha varit
under 1923. Resultatet kan sammanfattas sålunda:
mill. kr.
Inkomster från skatter, bidrag från provinserna etc....... 5
Saltmonopolet ......................................................’... 159
Tullverket ............................................................. 190
Summa 354
Det är att märka att såväl saltmonopolet som tullverket (Chinese
Maritime Customs) stå under utländsk kontroll och skötas av
utlänningar, enär inkomsterna från dessa institutioner garantera
Kinas utländska lån. Tullverkets ställning gentemot såväl
centralregering som provinsregeringar är stark, vilket ej i samma mån
är fallet med saltmonopolets, vadan åtskilliga provinsguvernörer
sågo sig i stånd att »låna» sammanlagt 60 mill. kr. från de
pengar, som skulle hava insänts till Peking. Pekings totala
intäkt minskades därigenom till 294 mill. kr. Av dessa 294
mill. avgingo 196 mill. till räntor och amortering av diverse lån,
för vilka saltmonopolet och tullverkets inkomster voro satta i
pant. Dessa 196 mill. utbetalades direkt, utan att någonsin ha
kommit i centralregeringens händer (så sker alltid), vadan allt
vad regeringen i själva verket kunde lägga händerna på inskränkte
sig till 98 mill. kr., vilken summa motsvarar 27 öre per
innebyggare. Av dessa 98 mill. utbetalades 84 mill. för »militära
subsidier», under vilken mystiska rubrik döljer sig mutor till
olika generaler, som deltogo för eller emot regeringen i de otaliga
småkrigen; däremot täcker rubriken ingalunda de reguljära
utgifterna för sjö- och lantförsvaret. Återstodo sålunda på
kreditsidan 14 mill. kr. mot de reguljära löpande utgifterna, vilka
torde ha varit 256 mill., varav 140 mill. till armén och flottan.
Ett förhållande mellan inkomster och utgifter, som kunnat få
den störste krigsentusiast att tänka på att smida vapnen till
plogbillar! Men icke så Wu PEI-FU, Chihlipartiets verklige ledare
och starke man. Han drömde orn att lägga hela Kina under
sin spira, och han hade en gammal strid oavgjord med Chang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
