Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Kyrkan och det ekonomiska livet. Två skriftliga diskussionsinlägg - I. Av Einar Billing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKAN OCH DET EKONOMISKA LIVET 257
av betingade förhållandena människor emellan kunna inom den
industriella produktionen bättre komma till sin rätt gäller det
för den enskilde kristne att först och främst i sin personliga sfär
göra fullt allvar av dess grundsatser. Sitt enklaste
sammanfattande uttryck hava dessa funnit i den bibliska, i Jesu förkunnelse
mångsidigt utförda och tillämpade förvaltare- och tjänaretanken.
Denna innebär: att egendomen, den må vara stor eller liten, av
yttre eller inre art, är att betrakta såsom ett av Gud anförtrott
pund, över vilket den enskilde icke äger att godtyckligt förfoga,
utan som han har att i ansvar inför Gud förvalta till nästans
tjänst; att envar, i den mån det är honom möjligt, är skyldig
att utföra ett arbete till det helas gagn, och att varje troget och
redligt utfört arbete äger samma helgd och adlar sin man, samt
att de av egendomens och arbetsuppgifternas fördelning betingade
förbindelserna människor emellan aldrig få betraktas från enbart
ekonomiska synpunkter, utan äro att fatta såsom av Gud givna
anknytningspunkter för upprättande av en djupare personlig
gemenskap. I skarpaste motsättning till detta ideal står den i
det moderna samhällslivet allt starkare framträdande tendensen
att överflytta det inom den industriella produktionen i fråga om
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare förhärskaiide,
kyligt ekonomiska betraktelsesättet jämväl på relationer av mera
intimt personlig karaktär, exempelvis på förhållande mellan
husbönder och tjänare, jå, t. o. m. på förhållandet mellan
familjemedlemmarna inbördes. — Från en annan synpunkt framträder
den enskildes ansvar, om man besinnar det djupgående
samband, som består mellan produktionens gestaltning och arten av
de krav, som av konsumtionen och konsumenterna ställas på
densamma. Är den stegring av behoven, som längs hela linjen
är för den moderna kulturen utmärkande, till stor del en
skapelse av produktionen själv, återverkar dock en av lyxbegäret
behärskad eller på konstlade behov inriktad konsumtion såväl
ekonomiskt förryckande på produktionens inriktning som etiskt
korrumperande på den därinom rådande andan. — Icke minst
betydelsefullt är det inflytande, som den enskilde utövar på det
sociala och ekonomiska livets gestaltning genom det bidrag han
giver till utbildande av den allmänna opinionen i dessa
hänseenden. Särskilt i det moderna demokratiska samhället är denna
en maktfaktor av nästan omätlig betydelse i god eller ond
riktning. Här gäller det för den enskilde att vida djupare, än vad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
