Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 6. 4. 1925 - Svensk vetenskap och internationell samverkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 DAGENS FRÅGOR
områdenas forskare som i nämnvärd grad kunna väntas göra sig
besvär att läsa svenska, och detta är ej tillräckligt för våra ändamål;
härtill kommer sedan, att engelsmännens kända fastän ej välkända
hållning gent emot främmande språk till stor del undantar också ett
germanskt språkområde, och dessutom världens ojämförligt största,
från inflytande av svenskspråkiga bidrag till vetenskapen.
Det kan förefalla orättvist, att den andliga lättja, som sålunda
avstänger många utländska vetenskapsmän från exempelvis svenska
bidrag till den gemensamma kulturen, skall föranleda oss oskyldiga
offer därför att byta språkdräkt för våra arbeten. Och säkerligen
vore det föga mindre än en olycka för svensk odling, om vårt
vetenskapliga språk bleve helt och hållet utländskt; det skulle sönderriva
de starka band, som böra förena alla sidor av ett lands kultur med
varandra. Men å andra sidan är det lika oförnekligt, att all
vetenskap har en universell sida, som visserligen ibland är mycket
underlägsen den nationella men i kanske lika många fall är den överlägsen.
Själva ha vi lidit alltför mycket av att vara avstängda från många
kulturprodukter, därför att de av mer eller mindre berättigade skäl
valt en för oss ogenomtränglig språkdräkt, för att vi med gott
samvete skulle kunna själva isolera oss på samma sätt. Vi måste skriva
på svenska, och vi måste skriva på något av de stora språken, det
ena göra och det andra icke låta. Det innebär en värnplikt för de
mindre språkområdenas forskare varifrån de stora ländernas äro
befriade.
Till detta, som i sak hade sin giltighet redan före världskriget,
fastän det ej var fullt lika uppenbart då, har emellertid kommit
en helt ny uppgift för de neutrala, mindre folken, nämligen att
sammanknyta de brustna banden mellan de f. d. fienderna och
sålunda nyskapa åtminstone några av de förutsättningar för europeisk
kultur som rådde före 1914. Det behövs ett neutralt forum där
vetenskapsmännen kunna träffas, och många bland dem infinna sig villigt
där, när det ligger i ett neutralt land.
Synpunkter sådana som de nu antydda ligga antagligen i främsta
rummet till grund för den internationella humanistiska recensionstidskrift,
som den nya Vetenskapssocieteten i Lund i fjol började utgiva,
Litteris, An International Critical Review of the
Humani-ties. Som undertiteln — kanske också övertiteln — angiver, är den
enbart ägnad åt de humanistiska vetenskaperna; men detta har så
till vida sitt berättigande, som matematik och naturvetenskaper,
inberäknat medicin, redan ha internationella svenska organ; däremot
skall det ej bestridas, att statsvetenskaperna ännu äro mycket
vanlottade i detta hänseende. Av tidskriftens hittills utgivna två häften
— en hel årgång är avsedd att omfatta tre — får man ett mycket
fördelaktigt intryck i riktning av både äkta humanistisk universalism
och hög vetenskaplig nivå, varav förtjänsten tydligen i första rummet
tillkommer den egentlige utgivaren, docenten S. B. Liljegren.
Principen är tydligen att så vitt möjligt finna en recensent av annan
nationalitet än den anmälda bokens författare, och blott i fråga om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
