Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 6. 4. 1925 - Det benådade Bulgarien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 DAGENS FRÅGOR
att en vild inbördesfejd där utbröt mellan pro- och antibolsjeviker:
de förra mördade de senares ledare, den blodbestänkte Todor
Alex-androv, varpå de senare hämnades på de förra o. s. v., med resultat
att summan av orostiftare icke oväsentligt nedgick. Under de senaste
månaderna ha emellertid åter upprepade politiska mordgärningar, för
vilka kommunisterna särskilt torde bära ansvaret, burit vittne om
den oro, som alltjämt råder.
Under sådana förhållanden har utjämningen med segermakterna
fått fortgå. Det mest givande bidraget i Times-numret är utan
jämförelse den engelske ledamoten av den internationella
skadeståndskommissionen sir Elliot Colvins skildring av denna genom
Neuilly-freden 1919 tillskapade fransk-engelsk-italienska tremannadelegations
verksamhet i Bulgarien från 1921. Fredsslutet ådömde landet
utbetalningen av ett belopp av 2x/4 milliarder guldfrancs, fördelat på 37
år. Efter verkställda undersökningar på ort och ställe fann
kommissionen denna summa ohjälpligt överstiga landets betalningsmöjligheter,
och efter många svårigheter, framför allt gällande utfinnandet av
realgarantier för betalningens verkställande, nådde man, tack vare
Stamboliiskis oväntade uppslag att för ändamålet använda landets
tullinkomster, den 21 mars 1923 en överenskommelse. Skulden delades
i två delar: den »aktiva», som fastställdes till 550 millioner guldfrancs
att med 5 % ränta betalas under 60 år med graderade årskvoter, de
första tio åren lindrigare, sedan högre, och resten, den »passiva»,
som skulle anstå, närmast under 30 år och sannolikt för alltid, men
mot kvittning av alla motkrav, som Bulgarien skulle kunna uppställa
på grund av fredsfördraget. Innan överenskommelsen hunnit
ratificeras, inträffade kuppen mot Stamboliiski, och förf. skildrar den
spänning, vari kommissionen försattes genom denna hotande händelse,
likom ock den lättnad den kände, då ministären Tsankov befanns
beredd att fullgöra avtalet. Det kompletterades den 28 mars 1924
genom en överenskommelse om de av det förra ej berörda
ockupationskostnaderna, som fixerades till 25 millioner guldfrancs att utbetalas
under tio år.
Den engelske förmyndaren, vilken naturligtvis med stor
tillfredsställelse betraktar sitt och sina kollegers verk, ger också bulgarerna
åtskilliga välvilliga råd till tryggande av dess genomförande.
Däribland icke minst fredens upprätthållande. Det finns ingen anledning
att betvivla den nuvarande bulgariska statsledningens goda avsikter
i detta hänseende, men dock — det skulle vara tryggare för Europas
framtida lugn, om Neuilly-fördraget lämnat något mindre friktionsytor
på Balkanhalvön. Det vore en grundligare omskapning av ett folks
sinnelag än man riktigt tror på, om bulgarerna för all framtid glömt,
att huvudmassan av deras nyss från det turkiska oket återvunna
macedoniska stamfränder nu lyda under Serbien, »slagsbrodern» från
gamla och sena tider, eller Grekland, som utestänger Bulgarien från
det under en kort tid vunna utloppet till Egeiska havet. Bevarandet
av sistnämnda förmån i kommersiellt avseende har för övrigt ställts
i utsikt i fredsfördraget utan att ännu ha nått till avgörande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
