Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 6. 4. 1925 - Efter Finlandsdagarna - Studenternas värnplikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 DAGENS FRÅGOR
Därav ha också många företeelser under dessa senaste år sin yttersta
förklaring: gränsvakten måste vara på krigsfot och kan icke få
inrätta sig lika komfortabelt hemtrevligt som förband i mera skyddad
ställning. Åtskilligt kan därvid synas oss främmande, men det är
icke vår sak att mästra vad nöden krävt. Däremot höves det oss
att icke förgäta, att vårt jämförelsevis tillbakadragna läge icke
fritager från förpliktelser. Ju bättre Sverige sörjer för sitt hus, dess
mera stödjer det blott och bart genom förhållandenas egen tyngd
också den framskjutne grannen, desto lättare blir det denne möjligt
att övervinna övergångstidens onormala villkor, och desto säkrare
utsikter skola båda ha att fullgöra sin ofrånkomliga kulturplikt. Så
är det ett verkligt svenskt intresse att följa företeelserna i Finland
på olika områden icke blott med den uppmärksamhet, som man
vanligen ägnar dagslivets skådespel, utan under klart medvetande, att de
båda ländernas framtid måste vara nära sammanlänkad.
Om denna framtid skall ställa sig ljus eller mörk, beror i väsentlig
grad på de mått och steg, som just nu och av det närvarande släktet
träffas. Det är icke nog att i festens ögonblick glädja sig åt
kvartettens samspel, det gäller ock att bereda dettas fortsättning på alla
händer och efter de skilda instrumentens art. Annars sker lätt, att
ett följande kapitel kommer att återupprepa den i Nordens historia
ej okända berättelsen om »kvartetten som sprängdes».
Den socialdemokratiska regeringens försvarsproposition
föreslår en sänkning av utbildningstiden för studenter
och likställda från 330 dagar enligt det nuvarande provisoriet till
260 dagar. I sin försvarsmotion förra året bibehöllo
socialdemokraterna de 330 dagarna, men detta skedde under principiellt
instämmande i en socialdemokratisk motion, som påyrkade upphävande
av studenternas särställning i värnpliktshänseende. I försvarsutskottet
gingo socialdemokraterna ned till 260 dagar. Sänkningen berodde ej
på någon påverkan från utbildningstiden för infanteriets huvudmassa,
ty den var redan i socialdemokraternas motion fixerad till 140 dagar,
utan man får anta, att den företogs under inflytande från de
opinionsyttringar mot studentvärnplikten, som under försvarsfrågans
behandling förekommo i Upsala. Det låter sig ej förneka, att
institutionen är ute i motvind.
Vad studenternas lämplighet för befälsutbildning beträffar, torde
det icke finnas många, som vilja bestrida, att de flesta studenter äro
så pass lämpade för militärutbildning, att det kan löna sig att låta
dem undergå viss utbildning till befäl. Frågan är icke, om man
genom studenterna kan på ett fullt tillfredsställande sätt lösa
reserv-befälsfrågan — det kan man ej — utan den är denna: har armén
råd att avstå från det krafttillskott, som studenternas befälsutbildning
utgör? Studenternas förmenta olämplighet är heller icke huvudskälet
i agitationen mot studentorganisationen. Det bärande i agitationen
har varit bestridandet av statens rätt att av studenterna utkräva
längre värnplikt än av andra medborgare eller — om denna rätt ej
Studenternas
värnplikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
