Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Östersjöområdets konfliktanledningar. Av Einar Bratt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 EINAR BRATT
gränsens historiska hållfasthet (108 år), jämförd med
Viborgs-gränsens och Kymmenegränsens (resp. 22 och 66 år), antyder,
visserligen att ett jämviktsläge syntes vara på väg att inträda
häruppe. Men å andra sidan fortgår den ryska expansionen på åtta
håll mot alla hav, såväl mot Stilla som Indiska oceanerna och
mot Medelhavet; det är därför en oavvislig plikt att räkna med
möjligheten även av ett framträngande mot Atlantiska oceanen.
Ett sådant skulle sannolikt icke dikteras av handelspolitiska skäl
utan av strategiska, och dess aktualitet har ingalunda minskats
sedan Östersjön blivit ett för västmakterna öppet vatten, vars
portar när som helst kunna stängas av en mot Sovjetunionen
fientlig västmakt. Hittills har man alltid räknat med att detta
framträngande skulle ske över norra Skandinavien, men lägger sig nu
Danmark fullständigt försvarslöst, så frestas ryssen tilläventyrs
att finna sjövägen till de danska öarna bekvämare än landvägen
över ett försvarat Boden. Det hinder, som den tyska flottan i
förra fallet kunde innebära, är numera avsevärt minskat.
För att i korthet sammanfatta det sagda må framhållas:
det av världskriget skapade läget vållar många
konfliktanledningar inom Östersjö-området, mänskligt att döma flera än fore
kriget, ehuru måhända var för sig f. n. av mindre dimensioner;
Sovjet-unionens återknytande av handelsförbindelserna med
Väst-Europa och än mer ett eventuellt återförläggande av dess
politiska centrum till Petersburg skulle komma att skärpa och
aktualisera dessa konfliktanledningar.
Ett biträdande av Genéveprotokollets bestämmelser i dess ur
sprungliga form skulle måhända ha medfört, att vi fått emottaga
anmaning att ingripa vid varje allvarlig konflikt inom
Östersjöområdet. I flertalet fall vore det, efter allt att döma,
Sovjetunionen ena parten, och huru skulle väl då motparterna, d. v. s.
exekutivstaterna, draga sig ur spelet, därest detta utfölle till
Rysslands förmån? Det är ju alltid tänkbart, att en av Nationernas
förbund enligt protokollets plan igångsatt aktion mot
Sovjetunionen kunde misslyckas, och då skulle det för denna ligga nära
till hands att fullfölja sin framgång genom en motoffensiv.
Exekutivstaten skulle då löpa faran av ett anfall, som den måhända
undgått, om den från början iakttagit neutralitet. Vid bedömande
av Genéveprotokollet eller nya liknande system för vinnande av
»fred och trygghet» är det för Sveriges folk en oavvislig nödvän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
