- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femtonde årgången. 1925 /
170

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Otrygghet och ansvar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

170 OTRYGGHET OCH ANSVAR

halvmesyrer. Antalet operativa enheter inom fälthären är
avgjort för litet, ett fel, som ärvts från fjolårets proposition. De
båda reservfördelningarna bygga på övergångstidens personal,
vilken snart försvinner, varför frånvaron av verklig lösning
av reservbefälsfrågan kan bli farlig. Frånvaron av en sådan
lösning döljes knappast genom studentvärnpliktens ordnande.
Den här föreslagna övningstiden — 260 dagar; i
Försvarsrevisionen begärde socialdemokraterna 330 — räcker möjligen
för utbildning till lägre underbefälsgrad, men absolut ej för
utbildning till plutonchefer och motsvarande befattningar.
Ärskontingenten av till linjetjanst uttaget manskap är så knapp,
att fråga blir, om man om några år kan mobilisera sex
arméfördelningar jämte erforderliga skyddstrupper och det första
ersättningsbehovet, d. v. s. de sex operativa enheter, vilka
betraktas som vår lägsta styrkestandard. Den mycket omtalade
»elasticiteten» blir härigenom illusorisk. Även som
fredsorganisation har förslaget stora svagheter, främst den svaga
årskontingenten och nedgången från tre till två
repetitionsövningar, varigenom dessa ej kunna göras till övningar med
fältmässiga förband.

Med full rätt betonar hr Sandler, att man vid det allmänna
lägets bedömande ej blott har att konstatera vissa
friktionsanledningar mellan staterna, utan att man även bör söka
uppskatta styrkan av de fredsfrämjande faktorer, som^ kunna
hindra »en urladdning av det explosionsstoff, varmed världen
alltjämt är bemängd». Villigt bör även medges, att
»situationen efter världskriget kännetecknas ej blott därav, att vissa
nya risker tillkommit, under det att vissa äldre avlägsnats»,
utan även av en ny form av mellanstatlig samverkan genom
tillkomsten av Nationernas förbund. Även från dessa
utgångspunkter torde totalintrycket emellertid snarare bli
Chamber-lains insecurity än hr Sandiers till vapenlöshet lockande
trygghetskänsla.

För visso avvecklades genom världskriget många gamla
tvistefrågor. Sålunda löstes exempelvis frågan om
Elsass-Lothringen, som enligt Wilson »nära 50 år rubbat
grundvalarna för världens fred». Den österrikisk-ungerska
nationalitetshärvans gordiska knut avhöggs med svärdet, varvid
dock vissa ekonomiska livstrådar samtidigt fingo sig ett
förlamande hugg. Italiens flesta irredentaområden införlivades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:25:30 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1925/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free