Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Likhet och jämlikhet. Den sociala typutjämningen. Av E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIKHET OCH JÄMLIKHET 87
program i sina få enkla, grova linjer innefattar en
sammanpressning av de normer, som behärska det amerikanska
samhällslivet.
De normerna tillhöra den nya världens demokrati. De vuxo
tidigt fram i dess atmosfär. För snart hundra år sedan gjorde
Alexis De Tocqueville iakttagelser, som gåvo honom anledning
att i sitt klassiska verk om »Folkväldet i Amerika» uttala denna
mening: I det moderna samhället hotar allting bli så likformigt
och individens särskilda karaktärsdrag försvinna i bilden av det
hela. Den franske statsvetenskapsmannen och
samhällsskildra-ren såg i denna process förnämligast verkan av en allmän
orsak — av de demokratiska folkens »lågande, omåttliga, eviga
och oövervinnerliga passion» för jämlikheten. Och på hans tid,
för nio årtionden tillbaka, kunde detta även för U. S. A., vara
ett tillräckligt omfattande betraktelsesätt. Men så är det ej i
dag. Ty sedermera har därborta en annan ofantligt verksam
faktor trätt i förbindelse med lidelsen för jämlikhet. Det är
lidelsen för likhet. Det gäller att stämpla och forma
invandraremillionerna efter en gemensam standard. All denna enformighet
och jämnstrukenhet, allt detta slaveri under vissa härskande
regler, som till den grad trycka och trötta oss, när vi komma
dit ut, få härmed sin förklaring. Å ena sidan har det för det
gamla Amerika blivit en nationell och social uppgift av högsta
rang att sätta denna enhetsprägel på de invandrade horderna.
Och å andra sidan har det för immigranterna såsom individer
och grupper blivit en lika nödvändig som naturlig sak att följa
bruk, plägseder och »folkvägar», som utmärka deras nya land,
samt att uppfostra sina barn i överensstämmelse med dem.
Sålunda försiggår dag efter dag, år efter år dessa massors
anpassning efter omgivningen. Den anpassningen är både tvungen
och frivillig, både aktiv och passiv.
I intet annat land torde för övrigt rätten och plikten till
efterliknande ha nått så långt som därute. Modehärmningen sprider
sig med hastig fart. Populära män och firade damer skapa
eller tillägna sig en »fashion», som anammas av en begränsad,
men socialt inflytelserik krets. I ständigt vidgade ringar breder
så modet ut sig från New York till San Francisco. Och det
kan bli ett folkmod. Betingelsen härför är, att det kan
transformeras till och finna sig till rätta i billigare upplagor. När
det är fråga om beklädnadsartiklar, måste det vara snitt, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
