Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - En överstatlig rättsordning. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN ÖVERSTATLIG RÄTTSORDNING 23
på sin plats. Det är helt enkelt fråga om en av den
mellan-statliga rättsordningens många kulturfientliga konsekvenser och
följaktligen ett nytt skäl att ersätta den med en överstatlig
ordning. Ty för en sådan finns intet principiellt hinder mot en
ändring av statsgränser. Uppgiften är i högsta grad svår och
ömtålig, men det är den under vilket system som helst, så länge
staterna bevara ett starkt individuellt liv; och om den någonsin
skall kunna lösas med utsikt till framgång, bör det vara genom
en sådan ordning.
Tankegången är därmed formellt sett avslutad. Men för att
ej missförstås måste den likväl kompletteras med ytterligare några
förklaringar.
Förutsättningen för det hela är att organisationen blir överstatlig
i anda och sanning, ej blott på papperet, och ingen kan förbise
de svårigheter detta erbjuder. Förbundets bärare måste icke
blott upphöra att vara utan också upphöra att känna sig som
representanter för enskilda stater, och detta möter svårighet icke
blott hos de valdas personer utan också hos deras kommittenter.
I många fall har man att räkna med påtryckningar från
statsregeringarna vid val av representanter i förbundsförsamlingen, i
syfte att få fram sådana som äro villiga att gå regeringarnas
ärenden; i andra stater, där valtryck ej hör till de politiska vanorna,
kunna valmännen av fri vilja komma att skapa samma resultat.
Emellertid förefaller det oförnekligt, att även under sådana
förhållanden en från medborgarna och icke från regeringarna
utgången förbundsförsamling skulle skapa ojämförligt mer opartisk
handläggning än den nuvarande. Ty i alla länder bryter sig en
mångfald politiska motsatser; i förbundsförsamlingen komma då
likartade meningsriktningar och intressen att finna varandra tvärs
över statsgränserna, och mångfalden av varandra korsande och
stödjande intressen kommer inom förbundet liksom inom staterna
att öka möjligheten av en opartisk prövning. Dessutom
kommer varaktigt samarbete på tvären mot statsindelningen att skapa
en esprit de corps av universell prägel. Den som betvivlar
förekomsten av sådana faktorer bör studera, hur
samhörighetskänslan exempelvis i Förenta staterna växte upp först efter
unionens tillkomst och avlöste bittra, tidtals skenbart
oövervinner-liga motsatser mellan staterna; eller man bör betänka, hur Tyska
riket kunnat hålla ihop efter att dess olika stater varit i krig
med varandra några få år före dess uppkomst. Också inom det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
