Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ku Klux Klan. Av Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vördnadsbjudande, och lustigheterna i lunchtalen bli tillvarons attiska
salt. Det är alldeles samma fenomen, som ligger bakom
nykterhetsordnarnas framgångar i våra gråa Norrlandsbygder.
Ku Klux Klan startade som ett dylikt hemligt brödraskap och har
sina rötter främst i denna småstadsmiljö. Den barnslighet och den
löjlighet, som omge formerna för dess framträdande, ha sin
förklaring just i den miljö, varur den framvuxit. För specerihandlaren,
advokaten eller apotekaren i den lilla staden i The Middle West är
det långt ifrån löjligt utan i stället i hög grad tilltalande att
tillhöra ett osynligt kejsarrike — även om kejsaren heter Simmons
— med mystisk och hemsk makt, utstyrt med trollkarlar, jättar,
cykloper och drakar, och med tilldragande titlar och namn
som Kligrapp, Kleagle, Kloptrap, Klimp, Klool, Klud, Klokard,
Klexter o. s. v., där redan allitterationen och obegripligheten
fascinera och reta fantasien och som inge hopp om befordran
och erkännande och ett litet steg upp på den sociala trappan.
Brödraskapen, ordensväsendet, luncherna med sina odrägliga
tal o. s. v. ha emellertid också en annan betydelse, som i själva
verket är mera djupgående och av största vikt för det
amerikanska samhällslivet. Där fabriceras nämligen den enhetlighet i
opinion och uppfattningar i grundläggande ting, som utmärker
dessa folklager. Här få de olika samhällsföreteelserna sin
oundvikliga gemensamma klichéring i allmänna medvetandet. Det
är denna standardisering av tänkesätt och vanor, varöver
Sinclair Lewis ironiserar i sina ovan omnämnda förträffliga
skildringar ur det amerikanska småstadslivet. Det förefaller
emellertid som om han oaktat all sin skarpsynthet härvidlag förfallit
till ett visst intellektuellt snobberi, som hindrar honom att se den
ytterst viktiga uppgift, som en dylik klichéring, en dylik
fabricering av enhetlighet i opinionen, fyller i ett modernt,
demokratiskt samhälle. Det är sant, att denna opinion ofta är trång, föga
mottaglig för några som helst förnuftiga skäl eller impulser,
vanligen ytterst intolerant mot oliktänkande. Det är ju denna
amerikanska medelklassopinion från småstäderna, som varit
utslagsgivande för Förenta Staternas mellanhavanden med övriga stater
och som med fullt fog gjort dem lindrigast sagt impopulära
bland dessa. Men hur skall den utslagsgivande opinionen i ett
demokratiskt samhälle kunna vara annorlunda? Den måste ju
motsvara genomsnittsnivån hos de människor, som skola »styra
sig själva», d. v. s. hos folklager tillräckligt breda för att kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
