Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 13. 12. 1924 - Händelserna i Kina och deras bakgrund - Den egyptiska konfliktens innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
596 DAGENS FRÅGOR
Rysslands anslutning till den eventuella nya asiatiska blockbildningen
på denna skådeplats en temporär vilopaus, under det den ryska
politikens aggressivitet inriktar sig på tacksammare fält, för närvarande
främst Balkan samt på västra och södra Asiens jäsande oroshärdar.
Ty Rysslands huvudfiende i Asien är den anglosaxiska världsmakten,
och denna fiendskap ligger även bakom det ryska närmandet till
Japan.
Mordet på sirdaren sir Lee Stack och det
desperata mj^teriförsöket i Khartum ha fäst
allmänhetens uppmärksamhet på en konflikt, som även dessa blodiga
episoder förutan svårligen länge kunnat undgå att inträda i det
kritiska stadium, där den nu befinner sig. Det blir nästa februari
månad tre år sedan Brittiska riket avstod från sitt 1914 proklamerade
protektorat över Egypten och tillerkände detta land en suverän och
oberoende stats ställning, dock med vissa förbehåll, rörande vilka
snarast möjligt en uppgörelse skulle träffas i form av ett
alliansfördrag. När uppgörelsen dröjde, lämnades i fråga om de omstridda
punkterna tomrum i det nya egyptiska konungarikets författning, och
efter nya dröjsmålsperioder begav sig dess förste fullt
parlamentariske premiärminister, Saad pascha Zaghlul, i september detta år till
London för att förbereda eller påbörja de så länge uppskjutna
förhandlingarna. Efter tre »vänskapliga konversationer» med dåvarande
brittiske premiärministern Ramsay MacDonald lät emellertid Zaghlul
pascha meddela, att Englands hårda klimat och den förestående
egyptiska parlamentssessionen föranledde honom att återvända hem utan
att låta de inledda konversationerna övergå till formliga
förhandlingar. Han hade just nätt och jämt hunnit öppna parlamentet,
redogöra för sin Londonresa och emottaga ett förtroendevotum, då
mordet på sir Lee Stack, egyptiska arméns överbefälhavare och
Sudans generalguvernör, inträffade och i ett slag kom den nästan
treåriga konflikten om Englands inteckningar i Egypten och Sudan att
mogna till kris. Brittiska regeringens ultimatum, strängt och strävt
som det var, dikterade emellertid ej någon maklspråkslösning i själva
huvudfrågorna, utan dessa kvarstå lika olösta som då kung Fuad i
mars 1922 besteg tronen. Det nya, som inträffat, är allenast, att
mordet på sirdaren och de båda sudanesiska plutonernas myteri
ställt det nu snart treåriga mellantillståndets ohållbarhet i bjärtaste
belysning och sannolikt påskyndat det avgörande i de år 1922
reserverade tvistefrågorna, som så länge fått anstå. Att det här ej gäller
en konflikt mellan två formellt jämställda stater, torde framgå redan
därav, att tvisteämnet just omfattar villkoren för Egyptens övergång
från brittiskt protektorat till fullt suverän stat. När protektoratets
avskrivning 1922 notifierades utåt, lät också brittiska regeringen
officiellt meddela, att den skulle som en ovänlig handling betrakta varje
utländsk inblandning i detta brittisk-egyptiska mellanhavande, och
den nya egyptiska regeringen lät det utan protest bero vid denna
notifikation.
Den egyptiska
konfliktens innebörd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
