Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Det jugoslaviska kungadömet. Av Olof Höijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482 OLOF HÖIJER
För att protestera häremot lämnade medlemmarna av
»Jugo-slovenska klubben» riksdagen innan författningen antagits.
Snart befunno sig serberna ensamma med muselmanerna, med
vilkas hjälp de sökte bygga upp det drömda Storserbien på
ruinen av det kroatiska kungadömet. Pasjiij ordnade emellertid
så, att en kroat valdes till första talman i den lagstiftande
församlingen. Hau hoppades härigenom att åt det hela kunna giva
ett sken av oklanderlig laglighet och vidsynt måttfullhet.
Sedan de kroatiska och slovenska autonom i sterna dragit sig
tillbaka från nationalförsamlingen, förlöpte sammanträdena i
relativt lugn. Den 28 juni 1921 hembar den serbiska
centraliseringsidén en lättköpt seger över en frånvarande opposition.
Regeringsformen antogs officiellt av 223 röster mot 35. Det låter
så utmärkt lovande, alt man ej lägger märke till att 161
deputerade ej deltagit i omröstningen. Mot de 223 röster, som
regeringen lyckats mobilisera till stöd för sitt program,
protesterade i själva verket 192 andra röster. Det
förtroendeingivande intrycket av homogenitet i den nya staten rubbas
avsevärt härigenom. Själva den officiella benämningen är
symptomatisk. »Jugoslavien» förkastades, ty det innehöll intet
omnämnande av serberna. Den nuvarande titeln »Serbernas,
kroaternas och slovenernas kungadöme» kommer den oinvigde att
tro på existensen av tre oberoende och förenade folk. I själva
verket äger den serbiska nationen den effektiva ledningen av
både inrikes- och utrikes angelägenheter.
En dylik politik stöter Kroatien för huvudet. Den är ett
försök att ändra dess västerländska orientering och driva det fram
mot de östliga Balkanländerna, vilket står i strid med dess
traditioner, språk och religion. Serberna tro, att »det historiska
problemet» är definitivt skrinlagt. De materiella intressena skola,
menar man, snabbt svetsa samman de olika elementena till ett
homogent block; de särgående tendenserna försvinna i den
nationella enheten. Må serberna emellertid ej förgäta, hurusom
den centralistiska regeringssegern varit relativt svag! I sin strid
mot magyarerna hava kroaterna vunnit ett stark självmedvetande
och en obändig frihetskärlek. Motståndet ökas blott genom en
hård sammanpressning. En sann statsmannakonst aktar sig
för förhastade initiativ. Den vet att med outtröttligt tålamod
och vaksam skarpsynthet invänta det psykologiska ögonblicket,
då problemen naturligt mognat för en framgångsrik lösning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
