- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjortonde årgången. 1924 /
457

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Nämnd och jury. Av Åke Hassler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÄMND OCH JURY 457

det av sitt svåra värv; den får åhöra en koncentrerad
förhandling och därefter domarens sammanfattning av förhandlingens
resultat. Sedan har juryn att besluta alldeles på egen hand.

Juryn var ursprungligen ett utskott, sammansatt av de bästa
männen i distriktet. Nu bygger den på tanken, att ett antal
vuxna genomsnittsborgare utan föregående träning och utan
juridisk ledning är i stånd att nöjaktigt avgöra skuldfrågan i ett
svårt och invecklat brottmål.

Här fälles icke dom över juryn i något enskilt land. Särskilt
icke över juryn i dess moderland, ty i det land, som skapat en
institution, fungerar denna bättre än annorstädes och bättre än
man på teoretiska grunder skulle kunna tro. Här har bara
talats om juryns idé. För juryn såsom sådan kan näppeligen
framföras något annat argument än mr Craies’: lekmän måste
vara med i svårare brottmåls avdömande. Och juryn är den
bästa kända formen för sådan lekmannamedverkan. Man har
inte hittat på någon bättre.

Mr Craies känner säkerligen icke till vår svenska nämnd.
Annars skulle han veta, att juryn ej saknar en konkurrent, som
icke är sämre för det man underlåtit att göra någon reklam
för den.

Vårt folks rättsskapande begåvning har icke låtit nämnden
fortleva i dess gamla form och med dess gamla betydelse. Den
har av nämnden gjort något helt nytt.

Den svenska nämnden av i dag har icke mycket gemensamt
med den ursprungliga nämnden, vars rätta arvtagare är juryn.
Men därför har vår rättsskipnings nutida organisation visst inte
släppt sambandet med våra gamla förfäders sätt att rannsaka
och döma. Det egendomliga och intressanta med vår nämnd
är just, att den i en ännu användbar form bevarar något av det
värdefullaste i gammalgermansk rättsskipning, nämligen dess
omedelbara samband med folket och folkets rättsliga åskådning.
På våra förfäders ting dömde folket självt med domaren i
spetsen. Nu dömer domaren gemensamt med folkets valda ombud.

Det ligger i öppen dag, vilket företräde en svensk häradsrätt,
förutsatt att den är ledd av en skicklig och erfaren domare, äger
såsom dömande myndighet, jämförd med en jurydomstol. Vad
är det för lekmannadomare man träffar i våra häradsrätter? Det
är icke utlottade, icke bara valda utan utvalda folkdomare. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:25:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1924/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free