Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - När svensk allmoge grundade kyrkosamfund i Norra Amerika. Av Söderblom Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402 ANNA SÖDERBLOM
Det är intressant att se huru allt detta bliver till. Ur våra
svenskars månhet om att bevara det dyrbaraste arvet, fädernas
evangeliska tro oförvanskad, växer verket. I sin fattigdom, i de
ovissa förhållandena, i den starka känslan av främlingskap
gripa de fast om detta stöd, bekännelsen, därtill ledda av rätta
lärare. De organisera sig själva och bilda ett samfund, en
frikyrka med synodal författning. Lekmännen deltaga alltså
direkt i kyrkostyrelsen så väl i författningen .som i läro- och
kyrkotuktsfrågor. Visserligen rådde nog mången gång helt
naturligt en trång och okunnig uppfattning hos dessa gamla
hårdnackade lutheraner — se vi dem icke för oss med det långa
hakskägget och skepparkraiiseii — som kunde kännas som ett
tungt andligt tvång över själarna. Med denna månhet om
bekännelsen hade bevisat sig för dem som den säkra grunden i
de hårdaste tider. Och ur den klippan rann upp en källa, som
har bevattnat det ädla blomstret: en kristen människas frihet.
Här står intet gammalt kyrkosamfund bakom och stöder eller
ett rikt missionssällskap och betalar. De fattiga emigranterna,
som själva förblevo fattiga hela den första generationen, byggde
samtidigt med sina första torftiga hem en kyrka att samlas i
och fira gudstjänst på fadrens vis. När de i sin lilla kyrka
av torv eller bjälkar, kanske ännu utan fönster eller tak,
samlades och ur djupet av tacksamma hjärtan sjöngo: »O huru
ljuvlig är din boning, Herre kär», då smyckades kyrkan med
sin skönaste prydnad. Vad hade de icke att genomkämpa?
Det svåra koleraåret 1854, då så många rycktes bort. De
svåra ekonomiska kriserna med den förlamande arbetslöshet,
som följde därav. Det var en tid, då hela det svenska
församlingsverket vilade på tjänstflickornas offergåvor. De voro de
enda, som ej voro arbetslösa. Kom sedan det amerikanska
inbördeskriget, som kostade så mycket blod. Det blev
emellertid de svenskes dop till verkliga medborgare i den amerikanska
unionen. Det var ju naturligt, att Lincoln skulle bli
svenskarnas man. För Sveriges folk, som alltid varit fritt och icke känt
till träldom, var slaveriet en styggelse, som måste bekämpas även
med våld, om det behövdes. Därför gåvo svenskarna sina
röster åt Lincoln och deltogo med övertygelse i kriget på
Nordstaternas sida. Den amerikanska nationen vann egentligen sitt
medvetande som nation efter inbördeskriget. Amerikas
aristokrati äro ättlingarna av puritanerna, the pilgrim fathers, en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
