- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjortonde årgången. 1924 /
383

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Genèveprotokollet. Av Verner Söderberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GENEVEPROTOKOLLET 383

till protokollet av 16 dec. 1920 göra därmed förenliga förbehåll.
Och vidden av dessa förbehållsmöjligheter får man veta av hr
Politis. Han framhåller, att en närmare granskning av denna
förut skrämmande protokollstext lett till upptäckten, att dess
stora smidighet »auktoriserar alla slags förbehåll». Man kan
t. ex., utreder han, mycket väl göra förbehåll mot skiljedom
om tolkning av fredsfördrag. Man kan göra förbehåll mot
skiljedom om folkrättsliga tvistepunkter, om krigsåtgärder i
samförstånd med rådet m. m., m. m. Man kan förbehålla sig andra
förlikningsvägar, t. ex. att anmäla tvisten för rådet, i vilket fall
ingendera parten, så länge proceduren inför rådet pågår, kan
gå till domstolen. Betyder då, frågar Politis, anslutningen
verkligen något? Hans svar är onekligen ägnat att åtskilligt dämpa
jublet över detta mångomtalade stora framsteg. Politis kan
nämligen endast uttala den förhoppningen, att även
stormaktsförbehållen komma att inskränkas till de nödvändigaste, och
han tillägger, att så begränsad förpliktelsen än är, så är den
dock alltid bättre än om den ej alls påtagits. I ett avseende
hävdar han emellertid avtalets stora betydelse: han polemiserar
nämligen mot den under utskottsdebatterna framkomna
meningen, att anslutningen skulle bli ogiltig för den händelse
Genéve-protokollet annulleras (genom avrustningskonferensens inställande
eller misslyckande). Verkningarna överleva den akt varur de
härröra. Men även här ger han anvisning på ett kryphål: man
kan nöja sig med anslutning för den tid Genéveprotokollet
förblir i kraft! Innan man talar överskattande ord om den
obestridliga landvinning den gamla hedervärda rättsliga
skiljedomstanken gjort, torde det sålunda vara skäl att noggrannt syna
de förbehåll, som komma att göras vid anslutningen till 1920
års decemberprotokoll, vilken skall ske inom en månad efter
det Genéveprotokollet trätt i kraft.

Genéveprotokollet lägger emellertid huvudvikten på ett annat
slags skiljedom än den rättsliga. Vid mellanstatliga tvister skall,
liksom hittills, enligt paktens artikel 15: 3 förlikning inför rådet
försökas. Där stannade man emellertid i händelse av ett
misslyckande, blott med det undantag, att förbundsmedlem ej fick
börja krig mot en annan sådan, som accepterat ett enhälligt
rådsuttalande. Nu skall emellertid »fredsproceduren» ovillkorligen
fortsättas. Rådet skall efter misslyckat förlikningsförsök »söka
övertala» parterna att låta tvisten gå till domstol eller skilje-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:25:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1924/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free