Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Parlamentarismens överraskningar - Vårt jordbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368 DAGENS FRÅGOR
samförståndsprogrammet i skräpvrån? Eller skall man behjärta, att
Första kammaren alltjämt är en så livskraftig faktor inom
representationen att dess något avvikande partiställning tvingar till särskilda
hänsyn? Spörsmålen må formuleras redan nu, fastän svaren låta
vänta på sig, ty det välvilliga godtagandet strax före valen av ett
fortsatt samförståndsinterregnum innebär sannerligen icke några säkra
framtidslöften. Att det i vårt politiska liv ofta är väsentlig
skillnad mellan älskvärda preliminära talesätt och de definitiva
ståndpunkterna, ha dessa senaste månader rikligen demonstrerat.
Utläggningarna av parlamentarismens sanna väsen kunna ännu bringa många
oanade överraskningar. Utan att ängsligt titta efter spöken på ljusa
dagen torde man göra klokt att redan nu fatta de eventuella
följderna av möjliga starka socialistframgångar vid höstvalen i sikte.
Namnen Mussolini och Herriot demonstrera från vitt skilda
utgångspunkter, huru lättvindigt partiväldet kan sätta sig över skriven
författning och stadgad politisk tradition. Inför deras exempel och med
den erfarenheten i färskt minne, med vilken snabbhet man år 1918
stöpte om våra formellt så starkt garderade grundlagar, ter sig
perspektivet av en valseger för slaglinjen Branting—P. A.
Hansson—Kilbom ganska undersamt.
De senaste årens trägna utredningar, rörande våra
jordfrågor ha skapat en hel liten ny litteratur. Man finner
i alla dessa betänkanden gott om projekt, vilkas verklighetssinne nog
tarvar en smula diskussion. Det är måhända endast naturligt, att
ekonomiska reformprojekt, som anses påkallade av icke ekonomiska
skäl, i regel stå i motsats mot det ekonomiska livets tendenser —
ty varför skulle de annars behövas? Men det har dock sitt intresse
att söka avläsa denna divergens mellan önskningar och
förutsättningar, en divergens. som till sist alltid skall presenteras oss i form
av en kostnadsräkning, vare sig denna direkt kommer att tynga vår
budget eller dölja sig bakom en mera svårkonstaterad men därför
icke mindre verklig minskad effektivitet i vårt näringsliv. I
kom-mittébetänkandena finner den intresserade ett ganska rikt fält för
dylika studier. De, som dikterat de senare årens projekt i
jordfrågorna, ha nog i regel vetat vad de velat alla utredningar förutan,
och de ha ej varit böjda för att rucka på sina önskningar på grund
av det utredningsmaterial, som den administrativt skolade
medhjäl-parstaben tillhandahållit. Så ha kommittébetänkandena ofta kommit
att sönderfalla i två föga sammanhängande delar: förslagen — ända
sedan Norrlandskommitténs dagar gärna stödda av någon enquéte
eller omdömesstatistik, som rimligtvis ej visar annat, än att
kommittémajoriteten tänker på samma sätt som de intressenter, vilkas
talan den för — och de stora och dyrbara, oftast statistiska
utredningarna. Man kan just ej säga, att de vedermödor, de sistnämnda
kosta, bruka omedelbart bära frukt. De, som på förhand vetat vad
de vilja, bruka avfärda mer eller mindre ovälkomna fakta med en
axelryckning åt »sifferstatistiken». Utsikterna för att utredningssak-
Vårt
jordbruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
