Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Litteratur - Nationalekonomiens historia. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
NATIONALEKONOMIENS HISTORIA
Uppgiften att skriva nationalekonomiens historia innebär i själva
verket ovanligt stora svårigheter, som endast delvis sammanhänga
med den ekonomiska vetenskapens inneboende brister.
Vad betyder, till en början, nationalekonomiens historia? I första
rummet kan därmed menas utvecklingen av det vetenskapliga
tänkandet på det ekonomiska området, olika lösningar av vetenskapens
skilda och dock nära sammanhängande problem, särskilt de centrala
bland dessa. Ett sådant sätt att skildra en vetenskaps historia måste
andligen talat börja från slutet, det måste ta till sin verkliga
utgångspunkt de resultat vetenskapen under forskarens egen tid sent
omsider uppnått och visa rötterna till denna tankebyggnad under olika
tider, liksom de irrvägar tänkandet varit inne på, ända tills den
rätta lösningen blivit funnen. En sådan ämnesbehandling måste
främst vända sig till vetenskapsmännen själva. Åtminstone är det
en svår uppgift att intressera en större allmänhet, som ej gjort sig
till herre över själva teorikomplexet, för framställningen av hur man
nått klarhet i olika delar av detta komplex; men alldeles hopplös
är uppgiften att vinna en bredare publik likväl icke, som man kan
se av den framgång t. ex. den danske författaren Poul La Cour haft
med sina populära arbeten om matematikens och fysikens historia.
Icke utan rätt sade den klassiska nationalekonomiens franske
grundläggare J.-B. Say, att en vetenskaps historia i den nu
ifrågavarande betydelsen blir kortare och kortare, ju närmare
vetenskapen skrider mot sin fulländning, ty pari passu därmed måste den
komma att övergå till en framställning av själva det teoretiska
systemet, d. v. s. upphöra att vara historia. Naturligtvis vidlådes varje
dylik framställning av den svaghet som ligger i att en vetenskap
aldrig i verkligheten blir färdig och att den historiska
framställningens riktpunkt därför ständigt förskjuter sig och gör även den
historiska framställningen missvisande i en ny generations ögon. Denna
olägenhet är dock kanske ej så farlig som den låter; åtminstone är
den gemensam för all syntetisk historia, ty om en sådan skall duga
något till, måste den alltid uttryckligen eller underförstått inrikta
sig på att förklara historieforskarens egen tid, och den får därför
ständigt skrivas om, allt eftersom »samtiden» själv förvandlas. Det
kan icke heller nekas, att nationalekonomien har vissa verkligt
förtjänstfulla arbeten av detta slag att uppvisa, kanske främst Edwin
Gannans Theories of Production and Distribution in English
Poli-tical Economy from 1776 to 1848, vars första upplaga utkom redan
1893. Det är mer eller mindre en smaksak, hur stora sympatier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
