Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - De allmänna läroverkens lektorsfråga. Av August Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344 AUGUST JOHANSSON
Lektor skall nämligen, såvida inte särskilda skäl föranleda
undantag, i regel vara huvudlärare åtminstone i ett ämne, varmed,
när det gäller ämne, som har institution av något slag
(laboratorium, museum o. s. v.), vanligen förenas uppdraget att vara
institutionsföreståndare. Såväl huvudlärares som
institutionsföreståndares ställning ärrätt oklart angiven i läroverksstadgan.
Vad som där fattas, har av praxis blivit tämligen utfyllt i fråga
om institutionsföreståndare men ej i fråga om huvudlärare. På
den punkten växlar praxis mycket allt efter personliga
förhållanden, traditionen vid läroverket o. s. v. Erfarenheten visar
emellertid, att där de personliga förutsättningarna finnas, kan
en huvudlärare betyda mycket som sitt ämnes främsta
representant vid läroverket. Han kan — för att blott ta några
exempel ur högen — sörja för att de ofta rätt innehållstomma
s. k. ämneskonferenserna, sammanträden med samtliga lärare i
ett ämne vid läroverket, bli verkliga samlingspunkter för utbyte
av erfarenheter och tankar, för utjämnande av motsatser och
ojämnheter, för meddelande av råd och anvisningar, särskilt åt
de yngre lärarna; han kan även i enklare former, utanför
sammanträden och protokoll, verka i samma riktning; han kan
bevaka sitt ämnes intressen i fråga om bok- och materielinköp.
Min tro är, att en ytterligare utveckling av denna institution
skulle vara synnerligen nyttig för läroverken, stå i bästa
överensstämmelse med läroverksstadgans anda och vara fullt förenlig
med dess bokstav, fastän den ju inte finns uttalad i denna.
Så skulle t. ex. rektor mången gång behöva sakkunnigt biträde,
när det gäller att i fråga om ämnen, för vilka han själv är mer
eller mindre främmande, uppgöra arbetsfördelning och sätta
tjänstgöringsbetyg; och till ett sådant förtroende kan ingen stå
närmare än en god huvudlärare.
Nu är emellertid gymnasieundervisningen rätt annorlunda lagd
än realskoleundervisningen, eller den borde åtminstone enligt
undervisningsplanens intentioner vara det. Den skulle, låt vara
på ett helt elementärt sätt, föra in lärjungarna i själva det
vetenskapliga arbetet. Inte som om den synpunkten vore alldeles
främmande för något skolstadium eller som om övergången
mellan några skolstadier i detta avseende vore tvär och
oförmedlad; det går i alla fall en ganska tydlig gränslinje mellan
realskolan och gymnasiet, och ju högre upp på gymnasiet man
kommer, desto mer framträder skilnaden. Men detta mer ve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
