Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 11. 4. 1924 - Den allmänna rösträtten i kommunalpolitiken - De femton jordmotionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 219
Den största olyckan med denna pigga och tanklösa
sensationsjournalistik är icke det personliga obehaget för den drabbade, ej heller
de verkliga svårigheter, som därigenom mången gång — oftare än
tidningsmännen föreställa sig — uppkomma vid ärendenas behandling.
Det är i grund och botten icke över ett för mycket av offentlighet,
som kommunalförvaltningen har att klaga, utan tvärtom. Vi behöva
mera offentlighet, icke mindre. Men icke bara ett ytligt ditt och datt
av direkt nyhetsintresse, utan en djupare och mera kritisk belysning
av de viktiga problem det kommunala arbetet gäller. Vad får
egentligen Stockholms allmänhet genom tidningarna veta exempelvis om
stadens skattepolitik eller om den kommunala upplåningen eller om
industriverkens ekonomi eller orn den ofantliga fastighetsaffärens debet
och kredit, för att blott taga några exempel bland dem som närmast
beröra skattebetalarna? I det närmaste platt intet.
Skulden härtill, det skall gärna medgivas, är icke blott pressens,
utan även kommunens. Mångenstädes inom förvaltningen är det ännu
god ton, att arbetet icke rör någon utomstående och att dess
planläggning och resultat så sent som möjligt, så knappt som möjligt,
och ibland är man frestad att rentav tro, även så oöverskådligt som
möjligt böra delgivas allmänheten. Därmed dödar man givetvis det
offentliga intresset, som dock är ett livsvillkor även för
kommunalmannens arbete. Denna förnäma efterblivenhet bör ju förr dess
hellre uppgivas. Hava vi nu en gång fått den kommunala
demokratien, så få vi också taga dess konsekvenser och icke försvåra
arbetet för den allmänna opinionen, den enda balansen, som finnes
kvar mot de faror som demokratien innebär.
För att pressen skall kunna fylla sin mycket viktiga uppgift på
detta område är det dock framför allt nödvändigt, att en annan
uppfattning av de kommunala avdelningarnas ställning i de stora
tidningarna får göra sig gällande. Här finnes ett synnerligen givande
fält att upparbeta. Men man får då också inse, att de kommunala
frågorna, likaväl som de allmänt politiska, litterära, konstnärliga etc.
kräva icke blott reportage utan även sakkunskap och intresse i fråga
om problemens verkliga innebörd och plats inom samhällsarbetet.
Det är icke möjligt att här beröra de femton
jordmotioner, som vid innevarande riksdag avlåtits av
herr Lindhagen m. fi., utan att upprepa vad som många gånger sagts
i denna tidskrift; ty denna demonstration — något annat ha väl
aldrig upphovsmännen hoppats på att det skulle bliva — av
minimikraven på en social jordpolitik, som det visst heter, är endast ett
kort sammandrag av den Lindhagenska jordpolitik, som särskilt med
Jordkommissionen som förmedlare under de sista åren ökat statstrycket
med så många och ståtliga volymer. Vill man tala om ett nytt drag
i dessa motioner, skulle det närmast vara intressets inriktning
företrädesvis på de mellan- och sydsvenska förhållandena. Det är här
man har de flesta arrendatorerna och torparna, och det är här man
hoppas kunna vinna något väsentligt för »jordhungerns» mättande
De femton
jordmotionerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
