Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 10. 12. 1923 - Stockholms universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 573
ganska få undantag i sak äro fackhögskolor, som utbilda för olika
ämbetsexamina eller andra speciella yrkesuppgifter. Det är bekant,
vilken ovanlig fond av rent vetenskaplig, icke blott pedagogisk,
förmåga som rymmes inom dessa högskolor; men det hindrar ej, att
de hotas av en särskild yrkessjukdom. Den består i att professorerna
i flere eller färre ämnen förlora kontakten med det skapande
vetenskapliga arbetet och att t. o. m. deras undervisning nedsjunker till
empiriskt inlärande av yttre fakta, utan blick för de vetenskapliga
sammanhang som enbart kunna ge den akademisk prägel. Så
uppdelade som ämnena blivit särskilt i vissa bland de rena
fackhögskolorna, ledes tanken oroväckande lätt till någon »tillskärareakademi»
— som också förekommer i huvudstaden, ehuru säkerligen utan
akademiska anspråk i vanlig mening — och det kan lätt medföra
ovälkomna tendenser.
Under dessa förhållanden måste det vara av stor betydelse att den
»rena» och den »tillämpade» vetenskapens representanter få mötas
med regelbundna mellantider, så att de senare ej kunna slå dövörat
till för de förras resultat och tvärtom. Än mer given är fördelen av
att möjlighet beredes för samarbete mellan representanter för exakt
samma vetenskaper vid olika högskolor, något som redan blivit en
faktor av väsentlig praktisk betydelse. Men det är ej nog. Ty för
varje dag som går blir det allt mindre kvar av gränserna icke blott
mellan olika vetenskaper utan också mellan olika grupper av
vetenskaper; icke blott att skillnaden mellan fysik och kemi nu delvis
nästan försvunnit, också »natur»- och »kultur»-vetenskaper komma i
ständigt större beroende av varandra och lida av den isolering som
ännu kvarstår dem emellan. Varje vetenskap och varje
vetenskapsman skulle vinna på det som kunde låta de olika aspekterna av den
dock alltid i verkligheten enhetliga tillvaron mötas; men om möjligt
ännu mer skulle studenterna vinna på att under sina korta studieår
bli föremål för så allsidiga — i ordets vidsträcktaste mening —
hu-maniserande inflytelser som möjligt.
Åtskilligt av det nu antydda skulle på sätt och vis snarare tillhöra
vetenskapliga akademier i trängre mening än ett universitet. Men att
dessa akademier i det faktiska livet endast i ringa mån tillgodose
dem torde vara oförnekligt. Delvis ha de blivit ett slags
vetenskapliga ordensutmärkelser, utan väsentlig annan uppgift än bokstäverna
efter ledamöternas namn i statskalendern; och till en annan del äro
de rena förvaltningsinstitutioner för prisutdelningar, publikationsserier
eller överledning av ämbetsverk med mer eller mindre vetenskapliga
förutsättningar. Men även i den mån intetdera är fallet — mycket
återstår då knappast — så saknas oftast förutsättningarna för
fruktbärande vetenskapligt tankeutbyte mellan representanter för olika
discipliner, förmodligen närmast av den anledningen, att de sakna
gemensamma uppgifter som kräva det. Här är en vetenskaplig
undervisningsanstalt i en helt annan ställning.
Det vore visserligen naivt att vänta ens av ett Stockholms universitet
någon idealisk lösning av så svåra och djupt liggande uppgifter som de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
