Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 10. 12. 1923 - Stockholms universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms
universitet.
DAGENS FRÅGOR
Stockholm den 10. 12. 1923.
Våra arkitekter, som höra till landets i dubbel måtto
dyrbara medborgare, ha nyligen sysselsatt sig mycket med
användningen av den s. k. Observatoriekullen i Stockholm. Efter att
med större eller mindre enighet ha placerat bl. a. några av
högskolebyggnaderna vid kullens fot, nämligen Handelshögskolan åt ett
håll och två fakulteter vid Stockholms högskola åt ett annat, ha de
förklarat sig för »en monumentalbyggnsd uppe på krönet» för
»Stockholms universitet en gång i framtiden’».
Man får väl antaga, att upphovsmännen till denna vackra tanke
gjort sig någon föreställning om dess innebörd, men det kan ej hjälpas
att uttryckssättet mer ger intryck av orden som dölja frånvaron av
tankar. Det vore emellertid orättvist att förebrå arkitekterna denna
begreppsförvirring i fråga om innebörden av ett blivande
Stockholmsuniversitet, då även uttalanden från akademikerna själva sällan visat
någon konkret föreställning om vad en dylik institution skulle komma
att innebära.
I själva verket skulle innebörden av Stockholms universitet
oundgängligen bliva något ganska skilt från vad vi i Sverige hittills menat
med ett universitet, och för att komma till en levande föreställning om
betydelsen har man knappast andra exempel att åberopa än engelska.
Man berättar i England med en viss skadeglädje om en utländsk
turist, som föll i beundran över den ena college-byggnaden efter den
andra inom det arkitektoniska mästerverk som heter Oxford, men
som likväl till sist med en skugga av otålighet frågade: »Men säg
mig, var ligger egentligen universitetet?» Svaret, som överlämnas till
våra egna arkitekters begrundande, kunde ej bli mer än ett, nämligen
att universitetet över huvud taget ej ligger någonstans utan utgör den
andliga enhet som sammanbinder alla de olika colleges.
Parallellen med Stockholmsförhållandena är dock i detta fall
jämförelsevis otillfredsställande, så till vida som Stockholms olika
akademiska institutioner förete en väsentligt annan bild i jämförelse med
varandra än de i stort sett enhetligt organiserade engelska colleges.
Stockholms olika högskolor företräda i huvudsak olika
vetenskapsgrenar eller olika studieriktningar, de borde så till vida i
verkligheten ännu mer än de engelska colleges ha behov av att vara delar
av en andlig helhet; men det är denna som det ännu återstår att
åvägabringa. Även i så måtto har man emellertid ett engelskt exempel
att åberopa, nämligen Londons universitet, och likheten mellan de
två huvudstäderna i akademiskt hänseende är i verkligheten
överraskande stor. På båda ställena har eit stort antal högskolor för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
