Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Omkring arbetslöshetsfrågan. Av Otto Järte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OMKRING ARBETSLÖSHETSFRÅGAN 453
hava givetvis icke enbart beaktats i Sverige, utan hava
internationell räckvidd. Man har sålunda överallt lärt sig, att kriget
som sådant ingalunda medför den massarbetslöshet, som man
före 1914 allmänt trodde skulle bliva följden. Motsatsen blev
förhållandet. Själva kriget — och för de neutrala länderna
krigshögkonjunkturen — medförde en dittills osedd knapphet
på arbetskraft. I stället var det fredskrisen, som i Amerika,
England och de neutrala länderna framkallade den väldiga
arbetslöshet, som man befarade vid krigets utbrott. Denna
arbetslöshet har i nämnda länder varit de sista årens stora sociala
problem, som det framför allt gällt att behärska. En
arbetslöshet av så oerhörda dimensioner har hittills icke blivit
skådad under moderna förhållanden. Det faller ju av sig självt,
att, sedan nu den värsta tiden synes vara över, som behållning
av denna kampanj kvarstår en del betydelsefulla resultat, som
här skola i korthet beröras.
Den första fråga, som då möter, är, huruvida samhället över
huvud taget skall ingripa mot arbetslöshet. Är det kanske
lämpligare, att arbetslösheten får bota sig själv på så sätt, att
de stora skarorna ohulpna arbetslösa hastigare bringa lönerna
i det nya jämviktsläge, som tillåter produktionen att på nytt
komma igång? Anpassningsproceduren sker då med större
intensiv smärta för individerna, men med snabbare resultat för
arbetsmarknadens återhämtning. Vore det ej bättre att hoppa
i än att krypa i det kalla vattnet? Härvid åberopas ofta
Amerikas föredöme. Där använde man denna drakoniska metod
och övervann också fredskrisrubbningen fortare än i jämförliga
länder i Europa. U. S. A. fick därigenom minst ett års
försprång, vilket vi med grämelse bevittna i våra oroväckande
emigralionssiffror från de sista månaderna. Men hur ställer
sig denna fråga om samhällsingripandet i vår världsdel? I
Norden var det så ordnat, att före kriget Norge och Danmark
hade en positiv lagstiftning i ämnet genom sin offentliga
arbetslöshetsförsäkring. I Sverige däremot förelåg endast en
fattigvårdsförpliktelse för de svenska kommunerna att skydda
de arbetslösa mot den värsta nöden. Därest hos oss staten
icke intervenerat, skulle kommunerna nödgats göra det, och det
hade, åtminstone under de svåra åren 1921—22, för ett stort
antal svenska kommuner med talrik arbetarbefolkning medfört
så tunga finansiella bördor, att staten med säkerhet på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
