- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Trettonde årgången. 1923 /
445

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Teknik och försvarsorganisation. Av J. Åkerman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEKNIK OCH FÖRSVARSORGANISATION 445

kraftigare skäl härtill hade den häft i de ytterligt osäkra
grunderna för ett bedömande av vårt militärpolitiska läge någon
längre tid framåt. Än saknas i allra högsta grad
förutsättningarna för ett ordnande av försvaret på längre sikt. Vad nu
göres kan av flera skäl ej undgå provisoriets karaktär.

Redan av denna anledning måste förslaget om »maskinarmén»
avvisas, såvida ett villkor för det samma är de indragningar av
truppförband, som förslagställaren ifrågasätter. Ty nog måste
man vara fullt på det klara med, huru organisationen slutgiltigt
skall ordnas, innan man skrider till en icke blott i härens utan
även i de olika landsdelarnas liv och traditioner så djupt
ingripande åtgärd som en regementsindragning. Vad allt en sådan
kan uppkalla illustreras kanske bäst av herr Thorsson i spetsen
för Ystaddeputationen.

Men bortsett från att de närmaste försvarsåtgärdernas
provisoriekaraktär måste förbjuda varje helt slopande av nu
befintliga regementen o. s. v., torde hittills gjorda rön och studier
icke giva stöd för antagandet, att man i vår terräng och i vårt
klimat kan i den omfattning förslagsställaren antyder ersätta
levande kraft med maskinell sådan. Och det må sägas så gott
först som sist, är priset för maskinerna ett minskat och sämre
infanteri samt ett till ineffektivitet reducerat kavalleri, då tål
det vid många och övertygande försök med dem under skiftande
förhållanden, för att det priset skall betalas. Maskiner kunna
jämförelsevis lätt och hastigt tillverkas, och bli de obrukbara
kunna de ersättas. Ett gott infanteri och kavalleri skapas ej
från i dag till i morgon och kan ej ersättas.

Kapten Reuterswärd kan visserligen för sin »maskinarmé» i
viss mån åberopa Frankrikes exempel — där har man dock
icke stått inför valet mellan en »maskinarmé» och en försämrad
utbildning — och givetvis därför också uttalanden av en del
framstående franska militärer. Men dessa uttalanden stå
ingalunda oemotsagda vare sig i Frankrike eller i andra
»krigserfarna» länder.

»Maskinarméns» motståndare framhålla sålunda dess stora
beroende av goda vägar och överskådlig terräng samt vid strid
dess enorma behov av ammunition o. dyl. Man bestrider också,
att kriget bevisat materielens övervikt över den levande kraften,
och man pekar då bl. a. på Sommeslaget, där varje fotsbredd
mark var omvältad av de grövsta projektiler, men anfallet ändå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1923/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free