Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Teknik och försvarsorganisation. Av J. Åkerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNIK OCH FÖRSVARSORGANISATION
AV GENERALMAJOR J. ÅKERMAN
Det är ingen hemlighet, att den svenska hären i närvarande
stund icke är vidare väl utrustad med de maskinella och
andra tekniska medel, vilka under världskriget kommo till
användning. Ansvaret härför ligger givetvis i främsta rummet hos
de anslagskrävande, resp. anslagsbeviljande myndigheterna. Ett
icke ringa ansvar för den bristande utrustningen — särskilt vad
infanteriet beträffar — kan emellertid också anses vila på den
militära konservatism, som icke kunnat eller icke velat förstå,
att en god del av de modärna maskinerna med fördel kunna
användas icke blott vid strider om västfrontens konstmässiga
ställningar utan även i ett rörligt krig i nordisk terräng. I och för
sig har nog en viss konservatism i denna fråga varit behövlig,
ty efter detta krig liksom efter de föregående har benägenheten
varit stor att såsom allmängiltiga kritiklöst proklamera många
rön, som gjorts under alldeles särskilda förhållanden och som, om
dessa bortfalla, svårligen komma att upprepas. Varnande röster
mot att sätta likhetstecken mellan Nord-Frankrikes öppna,
lättframkomliga terräng och vår skogiga och vägfattiga hava
behövts och behövas tydligen ännu. Felet har dock varit, att
en tid huvudsakligen dessa röster fått göra sig hörda, och att
man fått mera av ängsliga varningar än av vägledande
anvisningar. Arets stora fälttjänstövningar visa emellertid glädjande
nog, att man nu på ledande håll ej tvekar att gripa sig an med
problemet att på nordiska förhållanden söka praktiskt tillämpa
världskrigets erfarenheter. Men ännu fattas i beklämmande
utsträckning de nya hjälpmedlen. Det lilla härav, som under
manövern kunde visas, skvallrade härom.
Det är under sådana förhållanden icke förvånansvärt, att en
försvarsvän gripit till pennan för att länka uppmärksamheten
på behovet av ny teknisk utrustning, så som det skett i kapten
Reuterswärds artikel om »maskinarmén». Det är mera märkligt,
att den långsamhet med vilken vi tillägnat oss världskrigets
30. Svensk Tidskrift 1923.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
