Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Inför den svenska flottans förfall. Av Gustaf Dyrssen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFÖR DEN SVENSKA FLOTTANS FÖRFALL 383
borde avses, blevo allt sämre och sämre tillgodosedda och ett
stillastående inträdde på flera håll.
Alltså finna vi, att marinen på alla områden i nuvarande
stund står långt från den grad av utveckling, som Kungl. Maj:t
och riksdagen 1914 ansågo nödvändig för rikets bestånd. En
hel nybyggnadsperiod har snart förgått utan beviljande av nya
anslag och den befintliga materielen har åldrats och förslitits.
Se där det stora gapande kräftsåret.
Och vad har nu Sverige att blicka hän mot såsom
vägledande för ordnandet och återuppbyggandet av dess sjöförsvar?
Jo tillsvidare den Magna Charta, som kort och koncist
benämnes »Betänkande och förslag rörande revision av Sveriges
försvarsväsende, avgivet den 15 mars 1923 af den av Kungl. Maj:t
den 12 november 1919 tillsatta försvarsrevisionen, Del 2.
Sjöförsvaret». Av revisionens å titeln utsatta såväl födelse- som
dödsår framgår, att tillkomsten av verket i fråga tagit i det
närmaste 3 l/2 år. Det är således intet hastverk, som föreligger, utan
frukten av årslånga studier, undervisning och överväganden.
Är nu detta verk ägnat att åter bringa marinen i gott stånd?
Bereder det medel att till sjöss skydda vår självständighet? Eller
betecknar det tilläventyrs ett påskyndat nedåtgående? Låtom
oss med ärlig vilja undersöka saken.
Först må vi dock betrakta själva Försvarsrevisionens genesis,
dess tillblivelse och skälen härtill. För den skull blir
nödvändigt att gå tillbaka till det nådiga brev av den 12 nov. 1919,
varigenom revisionen kallades till liv. En av utgångspunkterna
i denna urkund är, att erfarenheten givit vid handen, att de
kostnader, som landet iklätt sig i och med antagandet av 1914
års försvarsorganisation, icke kunna anses lämpade efter vårt
folks bärkraft och det fredliga kulturarbetets behov.
Vidare bör Sverige medverka i strävandena att efter det
förödande världskriget skapa en varaktig fred och en
internationell rättsordning ägnad att trygga freden och möjliggöra
rust-ningsbördornas avveckling, vadan problemet också bör
behandlas i samband med det Nationernas förbund, som utgått ur
dessa strävanden, och med hänsyn till de förhållanden i
världen, som i övrigt uppstått genom kriget.
Även framhålles, att rön under världskriget gjorts om
oändamålsenligheten i vissa delar av den nuvarande planläggningen
av våra försvarsanstalter såsom vårt befästningssystem och sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
