Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Den kemiska industriens betydelse för vårt försvar. Av C. E. Ljungdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330 C. E. LJUNGDAHL
äro fäkta, som ej få förloras ur sikte vid diskussionen av denna
försvarsfråga av första rang. Det måste fasthållas på samma
gång som man understryker det militära nödtvånget, att kemisk
industri, målmedvetet ledd, tillför staten så stora direkta och
indirekta inkomster, att den helt enkelt kan sägas vara en av
rikets viktigaste inkomstkällor.
Tyvärr ha här ovan antydda synpunkter på den kemiska
industriens möjligheter i fred och i krig lämnats å sido i en
värdefull och intressant handbok om gaskrig och gasskydd, som
nyligen utkommit på Militärlitteraturföreningens förlag och som är
värd all uppmärksamhet. (R. Hanslian och Fr. Bergendorff,
Gaskrig och gasskydd. 116 s. Sthlm. P. A. Norstedt. 1923.
Pris 2 kronor.) l slutorden säges nämligen:
Det är ej något tvivel underkastat, att genom införande av de kemiska
stridsmedlen de små kulturstaternas militära läge blivit avsevärt försämrat i
jämförelse med de större staternas. De förra äro ej i tillfälle att offra väldiga
summor för forskningsändamål eller att redan i fredstid inrätta kemiska fabriker
med huvuduppgift att tillverka krigskemikalier. De små staterna måste därför
huvudsakligen inskränka sig till att giva sin krigsmakt möjligast förstklassiga
utrustning av skyddsmedel mot stridsgaser samt att följa gasteknikens framsteg
för fullkomnande av denna utrustning.
Gent emot dylik självuppgivelsens talan må åter framhållas
att det för att införa stridsgaser uti vår utrustning icke
erfordras några väldiga summor till forskningsändamål. Dels finnas
bland redan nu kända stridsgaser flera med mycket högt
stridsvärde, dels bedrives i vårt land en omfattande kemisk
vetenskaplig forskning, som utan olägenhet för vetenskapen såsom
sådan till en viss grad kan omläggas att upptaga även
stridsgaser på sitt program. Vidare kan anföras, att det ingalunda
är ett lands folkmängd, som är den utslagsgivande faktorn
beträffande möjligheten att tillverka krigskemikalier, utan det är
den av folkmängden helt oberoende kemiska industriens
ståndpunkt, som avgör frågan — i detta fall till vårt eget lands
synnerliga fördel gent emot flertalet andra både större och rikare
nationer. Som förut framhållits är det emellertid angeläget att
snarast övergiva den passivt avvaktande hållningen, när det
gäller att förbereda de industriella resursernas utnyttjande för
krigsändamål.
Att slutligen, som i nyssnämnda publikation föreslagits,
inskränka sig till att giva krigsmakten skyddsmedel mot
stridsgaser men icke sätta den i stånd att själv använda stridsgaser
mot fienden, strider mot sunda förnuftet. Historien känner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
