Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Den svenska socialförsäkringen. Av Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 GÖSTA BAGGE
i socialförsäkringens form. Ej heller den möjligheten kan ulan
vidare besvaras jakande eller nekande.
Den särskilda verkan på kapitalbildningen av den
skatteform, som den obligatoriska försäkringen utgör, är onekligen
svår att avgöra. Dess ur skatteteknisk synpunkt numera
ovanliga form närmar sig den eljest så gott som avskaffade
personella beskattningen och innebär ett starkare tryck på de smärre
inkomsterna, vilket man brukar anse medföra ett mindre tryck
på sparandet och kapitalbildningen, som förnämligast
bestridas av de större inkomsterna. Å andra sidan förekommer
naturligtvis också bland de lägre inkomstklasserna sparande
i stor utsträckning; och att detta kommer att inskränkas genom
denna beskattning, är väl alldeles säkert, så mycket mer då den
anger sig vara upptagen för ett ändamål, som är det förnämsta
incitamentet till sparande inom dessa inkomstklasser, nämligen
försörjning vid ålderdom, sjukdom, invaliditet o. s. v., samt i
all synnerhet om reglerna för pensioneringen direkt avskräcka
från dylikt sparande, så som fallet är inom den svenska
pensionsförsäkringen.
Emot denna minskning i kapitalbildningen ha vi åter att
ställa den omständigheten att inom pensionsförsäkringen den
s. k. fondbildningen medför att under försäkringens första
period — innan den är fullt utbyggd — större delen av de
er-lagda avgifterna-skatterna komma att användas, ej till den
beskattade generationens löpande försörjning, utan till
kapitalplacering, för att avkastningen av detta kapital sedan skall
kunna tagas i anspråk för kommande generationers försörjning.
Här uppstår alltså en beskattning för kapitalökning av samma
slag som på många andra ställen inom det allmännas
förvaltning. 1921 utbetalades sålunda inom den svenska
pensionsförsäkringen av 21 mill. i avgifter endast 280,000 i
avgiftspensioner; resten fonderades. Denna kapitalbildning blir
uppenbarligen av betydande dimensioner; enligt Ålderdoms- och
in-validitelsförsäkringskommitténs beräkningsmetoder och med 1921
års avgiftsbelopp skulle den uppgå till 1,260 mill. kr. Efter
1922 års höjningar av tilläggsavgifterna blir beloppet betydligt
större; hur mycket större går ej nu att beräkna, då officiella
siffror ej föreligga (sannolikt kommer den ej att understiga
V/2 milliard).
Hur som hälst blir säkerligen det i fonden bokförda kapitalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
