Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Den svenska socialförsäkringen. Av Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306 GÖSTA BAGGE
rädes till det enorma, allt under det att eländet växte och lönerna
sjönko allt lägre — vilket stod i direkt samband med denna
form av fattigvård.
Det var dessa erfarenheter, som ledde till 1834 års stora
fattigvårdsreform i England, med stark begränsning av den öppna
fattigvården och stränga garantier mot missbruk. Genom denna
sanering lyftes den engelska arbetarklassen åter upp till
självförsörjning. Det var en hård skola, men den räddade det engelska
samhället. Liknande principer, byggda på likartade
erfarenheter, kännetecknade i olika länder flertalet fattigvårdssystem
under förra århundradet.
Vad historien visar oss är alltså, att understödsverksamheten
har en naturlig, inneboende tendens att äta omkring sig, att
vidgas till allt vidare kretsar av samhället och omfatta allt större
delar av den enskildes underhåll. Den börjar i blygsamma
mått och i de mest legitima syften och slutar, om man ej på
det bestämdaste begränsar den till de mest behövande och
lämnar hjälpen i lämpliga former, med att stora delar av samhället
pauperiseras, att understödet blir det normala och den egna
inkomsten undantaget, att nöden och fattigdomen tilltaga i stället
för att lindras och att till sist en dylik verksamhet blir, om ej
av andra så av finansiella skäl, en sådan börda för samhället,
att den antingen slutar i en katastrof som i det romerska
riket under senantiken eller i en övergång till synnerligen
restriktiva och hårda åtgärder som i England.
Jag har velat erinra om dessa allbekanta fakta, emedan
utvecklingen på detta som på så många andra områden synes gå
i vågor. Man kastar sig mellan ytterligheter; när de ödesdigra
verkningarna av en lössläppt understödsverksamhet göra sig
gällande eller äro i färskt minne, blir man till ytterlighet sträng,
när minnet av dessa börjat blekna, tar den naturliga tendensen
i motsatt riktning fart. Det synes nästan, som om på detta
område samma företeelse gjorde sig gällande som på ett annat,
nämligen i fråga om de ekonomiska konjunkturerna. Det ser ut som
om de mänskliga samhällena, oaktat all erfarenhet, skulle vara
dömda att svänga mellan överdriven pessimism och överdriven
optimism. F. n. befinna vi oss onekligen i högkonjunkturens
tecken; och optimismen beträffande vad samhället kan göra i
fråga om att genom understöd bota fattigdom och elände har
knappast några gränser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
