Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Norrlands kolonisation. Av C. L:son Behm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 G. L:SON BEHM
För att ytterligare befordra kolonisationen föreslås vidare bl. a.
att odlingshjälp och odlingspremier må kunna utgå, vardera om
högst 500 kr.
Den köpeskilling, kolonisten-arrendatorn vid ett blivande
förvärv har att ikläda sig, är föreslagen till 50 kr. pr hektar för
odlingsmark och 20—10 kr. pr hektar för skogsmark och sämre
mark samt för ståndskogen dessutom efter låga normer. Av
staten uppförda byggnader åsättas det värde, som av Kungl.
Maj:t bestämts och i kontraktet angivits. Av kolonisten
uppförda byggnader värderas till det belopp, som utgått i
bygg-nadshjälp. För gäldande av köpesumman har kolonisten att
påräkna lån av staten mot första inteckning i kolonatet.
Vilka kostnader för statsverket, ett realiserande av
kolonisationsförslaget medför, är en fråga av största intresse, på vilken
jag dock av utrymmesskäl ej kan ingå. Här skall endast anföras
att kalkylen utgår ifrån att 200 kolonat skola nybildas pr år,
varav halva antalet bebygges genom statens försorg.
Detta är i kortaste sammandrag förslagets innebörd, l och
med att ny bygd brytes och arbetarestammen för skogsbrukets
behov ökas, skulle kronoparkerna kunna bereda utrymme för
en avsevärd del av övre Norrlands folktillväxt och så kraftigt
befästa utposterna i norr för svensk kultur.
Vid kolonisationspolitiken beröra varandra jordbrukets
utveckling och uppökningen av skogsarbetarestammen intimt och
påverka varandra ömsesidigt; lika väl som ett intensivare
skogsbruk ej kan genomföras utan mera folk, lika säkert är den
norrländske kolonisten starkt beroende av de tillfällen till
kontant-inkomster utanför kolonatets gränser, som skogsarbetet erbjuder.
För kolonisationspolitikens bedömande är det emellertid av
vitalt intresse att äga kännedom om, i vilket tempo man kan vänta
sig att en skogsteknisk driftsomläggning till intensivare
skogsbruk kommer att äga rum. Något bestämt svar på denna fråga
har jag ej kunnat finna i betänkandet. Av vissa uttalanden kan
man dock utläsa att omläggningen kommer att taga lång tid i
anspråk. Skogsarbetarefrågan, frågan om en forcerad ökning
av arbetarnumerären på bekostnad av övriga synpunkter, kan
därför ej för närvarande tillmätas en dominerande ställning
bland kolonisationsspörsmålen.
Sett i sitt sammanhang tyckes det mig därför att man vid
lösningen av kolonisationsproblemet bör utgå ifrån att skapa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
