Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Finska Tornedalsbekymmer. Av Björn Collinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINSKA TORNEDALSBEKYMMER 259
förhållandena i Norrbotten, som under det sistförflutna året ha
stått att läsa i finsk press, ha mestadels varit ägnade att kasta
ett obarmhärtigt blixtljus på spökhistorierna om preusseriet och
det nationella missnöjet i Tornedalen — även om detta
långtifrån har varit vederbörande skribenters avsikt. De harmfyllda
tillvitelserna mot grannen ha efter hand förstummats och
avlösts av självrannsakan.
Den strömning inom finsk inrikespolitik, som i höstas
utmynnade i den till riksdagen avlämnade stora motionen om en
»enhetlig gränsbygdspolitik», har under fjolåret blivit allt tydligare
skönjbar. Den går i själva verket tillbaka ända till
Norrbottens-agitationens första klangdagar.
I januari 1919 kringspreds i svenska Tornedalen en
smygskrift, som avsåg att öppna gränsbefolkningens ögon för »det
skändliga sätt på vilket Sverige behandlar sina finsktalande
undersåtar». Skriften utgick från den famösa Norrbottenskommittén
(Länsipohjan toimikunta) i Kemi. Sju månader senare
offentliggjorde sagda kommittés ordförande, magister Lähde, i
tidningen Pohjolan Sanomat en artikel, där han gisslade de
oefterrättliga förhållandena och den allmänna efterblivenheten i
Finlands nordvästra gränsbygder, samtidigt framhållande hur mycket
bättre det är sörjt för befolkningen väster om Torne älv. »Vi
ha icke» — yttrar Lähde — »allt för stor anledning att förvåna
oss ifall man under dylika förhållanden slutligen har lyckats
bibringa Sveriges finnar den rotfasta tron, att det är lyckligast
för dem att vara s. k. svenskar».
Vi äro skyldiga Norrbottenskommitténs ordförande all tack
för det oförbehållsamma erkännandet, även om vi våga tro att
det vid den tidpunkt då det framkom ej var avsett att nå en
icke-finsk läsekrets. Slika en skön själs bekännelser voro ingen
vardagsvara under Ålandstvistens tider, och det skulle dröja
länge innan de vunno efterföljd.
Det första tecknet på en finsk åsiktskantring i
Norrbottensfrågan framkom i en inlaga från landshövdingen i Kuopio län
till regeringen för ett och ett halvt år sedan. Samtidigt som
han i denna inlaga påyrkar kraftiga åtgärder i syfte att göra
livet drägligare för befolkningen i rikets gränstrakter, framhåller
han vilken omvårdnad de svenska statsmakterna ha ägnat
gränsbefolkningen i Norrbotten.
Kort tid efter att denna inlaga hade offentliggjorts, kom till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
