- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Trettonde årgången. 1923 /
156

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ministärskiftets bakgrund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156 MINISTÄRSKIFTETS BAKGRUND

het för ständiga överklaganden hos Kungl. Maj:t. Kommissionen
fann sig därför nödsakad att omgärda sin praxis med ett
pansar av systematiskt uppställda anvisningar, som stöddes av
oanfäktade prejudikat från kommissionens arbetsfält. Dessa till
riktlinjer utarbetade erfarenhetsrön, vilka bragtes i samklang
med arbetslöshetshjälpens anpassning till myndigheternas
målmedvetna strävan att höja penningvärdet, godkändes sedermera
efter hand av riksdagen samt fästes som villkor vid
arbetslöshetsanslagets användning. På detta sätt hade de s. k.
direktiven tillkommit. Den Brantingska ministären förklarade sig
vid sitt tillträde villig att respektera dessa. Men samtidigt
utlovades en »smidigare tillämpning». Under vintern 1921—1922
tog sig detta uttryck i en vidgad hjälpverksamhet, och härom
var så mycket mindre att säga, som arbetslösheten under samma
tid ökades i kanske ännu större proportion. På denna punkt
kunde sålunda ingen motsättning uppkomma mellan Kungl.
Maj:t och kommissionen.

Det var först arbetskonflikternas kollision med
hjälpverksamheten, som framkallade friktion. Arbetslöshetskrisen under 1922
års riksdag torde ännu vara i färskt minne och har så utförligt
kommenterats i denna tidskrift, att någon rekapitulation av dess
innebörd och förlopp torde vara onödig. Den bilades med en
skicklig kompromiss inom statsutskottet, varigenom socialminister
Lindqvist fick sig det oerhörda anslagsbeloppet av 102,000,000
kr. beviljat, medan de borgerliga majoritetspartierna drevo sin
vilja igenom beträffande direktivens gestaltning. Belåtenheten
var därför stor å ömse sidor, icke minst hos regeringen, som
släpptes ut på grönbete under den återstående riksdagslösa tiden
på året. Kompromissen föreföll också hålla, i det att några
kontroverser med anledning av uppkomna arbetskonflikter icke
förspordes under senare hälften av 1922. Man syntes hava
anledning förmoda, att arbetslöshetsfrågan mistat mycket av sin
politiska skärpa, sedan kommissionen på nyåret tack vare
lättnaden på arbetsmarknaden kunde anmäla betydande besparingar
på anslaget och sin förhoppning att helt avveckla verksamheten
till den l maj 1924. Mänskligt att döma borde så också blivit
fallet, och då hade den socialdemokratiska ministären säkerligen
överlevat även innevarande års riksdag. Men man hade icke
tagit med i räkningen det irrationella moment i det mänskliga
livet, som så ofta gäckar alla politiska prognoser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1923/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free