Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 17. 3. 1923 - Norrlands kolonisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 139
dig stegring alltsedan år 1918, då kolonisationen i Norrland vidtog i
större skala och efter planläggning av en kolonisationskommitté. Vid
1922 års utgång hade ungefär 420 av kommittén förslagna kolonat tagits
i bruk. Av samma kommitté har den 31 maj 1922 avgivits ett
omfattande och åtminstone kvantitativt innehållsrikt förslag till
kolonisation å kronoparker i Norrland och Dalarna, vilket för lång tid
framåt nog kommer att utgöra grundvalen för koloniseringspolitiken.
Åsyftar man ett resultat av någon avsevärd betydelse för
möjligheten att upptaga det årliga befolkningsöverskottet eller underlätta vår
självförsörjning, måste de giorda upplåtelserna allt fortfarande
betraktas blott såsom försök. Kostnaderna för dessa försök ha, såvitt man
av tillgängliga siffror kan se, hittills uppgått till närmare 3 millioner
kronor. De drygaste utgiftsposterna utgöras av dikningsarbeten,
vägarbeten, byggnads- och odlingshjälp till kolonister, statens egna byggen
samt lagrat material. Utgifterna för varje kolonat kunna beräknas till
i genomsnitt 6 000—7 000 kronor. Därtill komma lokala och centrala
administrationskostnader. En stor del, dock långt ifrån hälften, av
totalkostnaden beräknas återinflyta till statsverket såsom betalning för
utbetalda lån till byggnadskostnader m. m. Det mesta utgör en ren
utgift, gjord i förhoppning att folkhushållningen på mer eller mindre
indirekt väg skall få en vinst, som uppväger statskassans förlust.
Därtill kommer värdet av själva marken, som kolonisterna kunna få lösa
till sig.
I årets statsverksproposition föreslås upplåtelse av kolonat å
ytterligare en del områden inom kronoparker i Norrland och Dalarna.
Därjämte begäras medel för kolonisationens fullföljande i än större
skala än hittills. För budgetåret 1923—1924 skulle
»försökskolonisationen» draga en kostnad av l 110000 kronor, som Riksdagen alltså i
händelse av bifall till propositionen finge anvisa såsom extra
reservationsanslag. Och detta är, som redan antytts, ingalunda den enda
form för koloniseringsrörelsens understöd. Samma syfte hava till större
eller mindre del de i statsverkspropositionen upptagna posterna å
l 200 000 kronor till norrländska avdikningsanslaget, å 300 000 kronor
till odlingshjälp åt innehavare av odlingslägenheter, å 70000 kronor
till dikning m. m. å Alträsks kolonisationsområde, 800 000 kronor till
odlings- och byggnadshjälp åt egnahemslåntagare samt å 200 000 kronor
till kostnader för jordförmedling i samband med
egnahemslånerörelsen. Och uppräkningen skulle kunna kompletteras med andra
indirektare former för statsunderstöd.
Det är tydligt, att utgifterna för kolonisation ej äro avsedda att
lämna ekonomisk vinst. Förräntning och amortering enligt
affärsmässiga grunder av hela understödsbeloppen ha ej ifrågasatts. Något
större tillskott till vår självförsörjning lär man nog ej heller kunna
vänta av denna nordliga jordbruksbefolkning, ej ens om under en
blockad livsmedelsprisen skulle stiga och alla tillgängliga resurser finge
tillvaratagas. Den, som giort sig mödan att på platsen besöka
kolonisterna, se på deras jord och byggnader samt låta dem berätta om
sitt arbete, kan övertyga sig om deras karga villkor. På sina håll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
