Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - De amerikanska universiteten. Av H. N. MacCracken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE AMERIKANSKA UNIVERSITETEN 573
får något av deras personlighet, tager intryck av deras karaktär
— och deras inflytande varar under generationer. Ännu i våra
dagar under mer ordnade förhållanden föredraga de flesta
professorer att anförtro myndigheten över universitetet åt en enda
ledare. I varje amerikanskt universitets organisation återfinnas
spåren av någon kraftig ledarepersonlighet, som i gångna tider
satt sin prägel därpå. Detta system har sina avigsidor, men det
lämpade sig för de ursprungliga förhållandena och kommer
förmodligen att bestå.
Mellan 1830 och 1850 gjordes många misslyckade försök litet
varstädes att uppföra universitet enligt europeiska mönster.
Att dessa försök slogo fel berodde i de flesta fall på att de,
ehuru mycket tilltalande i teorien, ej i praktiken sörjde för det
nödvändiga materiella understödet från intresserade kretsar. En
del försökte frigöra sig från kyrklig kontroll och anförtro
ledningen åt staden eller staten vid en tidpunkt, då just det
kyrkliga intresset var det starkaste i samhället, under det att de
statliga och kommunala institutionerna voro relativt svaga. Somliga
av dessa planerades såsom stads-, andra som statsuniversitet men
de skattebeviljande myndigheterna hade i dessa skäligen
primitiva samhällen för små resurser och voro dessutom alltför litet
intresserade för vetenskap och kultur för att kunna lämna den
erforderliga hjälpen. New York University utgör ett exempel
på den förra, Michigans universitet på den senare kategorien.
Det första stora steget till en utveckling av denna friare
organisationsform togs genom »the Morrel Act» vid mitten av 1800-talet.
Denna lag tilldelade de olika staterna nationen tillhörig jord inom
deras resp. gränser att användas till förmån för undervisningen,
i synnerhet i lantbruk. Denna förläning till universiteten i de
västliga staterna väckte omedelbart intresset för deras
förvaltning och utvidgade deras verksamhetsfält att omfatta även
teknisk utbildning. Statsuniversitetens organisation skiljer sig icke
från de privata universitetens på annat sätt än genom större
inflytande från det allmänna på styrelsens sammansättning.
Emellertid fortsatte de ursprungligen efter kyrkliga linjer
organiserade universiteten att vara de ledande inom Amerikas
akademiska värld. Man tog sannolikt i allmänhet Yale till
förebild, fastän, som redan framhållits, termen »trustee» (gode man),
som nu nästan allmänt användes för medlemmar av
universitetens styrande korporation, hämtats från den presbyterianska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
