Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Enhetsskolan. Av Sixten Samuelsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
570 SIXTEN SAMUELSSON
ningar, stundom vill obetingat instämma (hemskrivningarnas
reducering, uttalanden om läroböcker m. m.)
Inledningsvis antyddes, att de, som icke anse sig kunna
acceptera enhetsskolan, ingalunda stå eniga. För dem, som
företrädesvis fästa sig vid de pedagogiska synpunkterna, synes
en reduktion av läroverksklasser, huru och var den än sker,
som en betänklig sak, då de befara, att den kommer att sänka
bildningsnivån i vårt land utan att ge några påtagliga fördelar.
Av dem, som utan att i allo godtaga Skolkommissionens skäl
dock fmna den sociala synpunkten central men anse
enhetsskolans påbyggnader bristfälliga, har den fyraåriga bottenskolan
framhållits som den naturliga utvägen. Även ur en annan
synpunkt synes denna lösning rimlig. Skall flickskolan
förstatligas, och det är ju ett allmänt önskemål, är det en självklar
sak, att dess underklasser, av vilka de tre lägsta även förbereda
gossar för inträde i allmänt läroverk, bortfalla. Mot en sjuårig
flickskola och en fyraårig bottenskola ha flickskolans
representanter icke gjort invändningar. Om samma bottenlinje droges
för läroverken, betydde det första klassens indragning, och det
skulle måhända utan pedagogiska vådor kunna ske. Det bleve
sedan ett problem, huru överbyggnaden skulle organiseras, och
olika förslag härom ha framställts. Naturligtvis är icke heller den
fyraåriga boltenskolan någon idealisk lösning, utan den kan
anfäktas från båda sidorna. Utan vidare torde den dock icke
kunna utdömas, man må sedan betrakta den som eit
kompromissförslag eller ej.
Ju mera man tänker sig in i problemet, desto tydligare
framträder behovet av att genom erfarenhet komma till klarhet.
En skolorganisation kan lika litet som något annat mänskligt
någonsin bli fullkomligt, den behöver ständigt förnyas. En
utveckling språngvis är näppeligen lycklig, utan ett successivt
reformarbete är att föredraga. Så torde det vara även nu.
Huru »skolfrågan i sitt nya läge» än må lösas, får man hoppas,
att det icke sker förhastat. Att efter vunnen experimentell
erfarenhet så småningom leda in vårt undervisningsväsen på nya
vägar vore väl det klokaste, och därvid skulle man även kunna
anlita privatskolorna, vilka på det området utfört och kunna
utföra mera, än Skolkommissionen tycks benägen att erkänna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
