- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tolfte årgången. 1922 /
502

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Några ord om livrustkammarens och statens trofésamlings inbördes förhållande. Av T. J. Petrelli

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA ORD OM LIVRUSTKAMMARENS

OCH STATENS TROFÉSAMLINGS

INBÖRDES FÖRHÅLLANDE

Då diskussionen av denna fråga upptagits i denna tidskrift, torde
det tillåtas även mig, åt vilken överinseendet över samlingarna är
betrott, att yttra några ord. Att det sker först nu, beror dels på en
mellankommen utrikes resa, dels på en önskan att förut slutföra en
kontrollerande undersökning, som tagit en viss tid.

Vid en undersökning av Livrustkammarens och Statens
trofésamlings inbördes förhållande är tillräckligt att utgå från den tidpunkt,
då genom upprättandet av Krigskollegium (åren 1634—1636) svenska
härens förvaltning antog fasta former. Från denna utgångspunkt
räknat kan den följande tiden delas i tre skeden.

Det första skedet, som innefattar tiden 1634—1803, kännetecknas av
att de samlingar, som komma att här behandlas och av vilka
trofésamlingen blott utgör en del, äro från varandra skilda till karaktär,
uppställningsplats och tjänstemän.

Då vår undersökning börjar, funnos inom det svenska väldet två
slag av rustkammare, dels militära, sorterande under Krigskollegium,
dels furstliga, sorterande under K. hovet.

På Stockholms slott funnos båda slagen. Den militära eller Stora
rustkammaren innehöll dels modern utrustning av anfalls- och
skyddsvapen för fotfolk och rytteri, dels en historisk samling. Den senare,
som efter hand tillväxte, bestod mot slutet av 1600-talet av rustningar,
vapen, fanor, som förts av svenska trupper och antingen inlämnats
vid förbands upplösning eller utbytts mot nya, samt troféer: fanor,
ståndar, musikinstrument, kanoner och handgevär m. m.

Den furstliga, Lilla rustkammaren eller Livrustkammaren, utgjordes
enligt inventariernas uppställning i främsta rummet av »rid- och
åketyg» (sadlar, betsel, schabrak, vagnar, slädar, seldon m. m.), för vars
tillverkning och underhåll i brukbart skick den hade nödig personal
och materiel. Jämte dessa ting ingick däri även ett mindre antal
vapen, som tillhört furstliga personer. På nådig befallning den 3
augusti 1641 frånskildes från Stora rustkammaren en mängd skjutvapen,
huvudsakligen lyxvapen med inläggningar eller fina beslag, och
överlämnades till Lilla rustkammaren, som efter hand alltmera tillväxte
och kom att omfatta även kläder, som burits av kungliga personer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1922/0512.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free