- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tolfte årgången. 1922 /
456

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens Frågor - Nykterhetsfrågan efter förbudsomröstningen - Östersjöprovinsernas svenska arkiv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

456 DAGENS FRÅGOR

för framtida ännu bättre resultat. Att ett ojämförligt flertal skulle
besvarat en direkt härpå inriktad informationsfråga bekräftande, kan
icke betvivlas. Läget är i själva verket så oförtydbart, att därmed
också alla behövliga direktiv äro givna. Folkomröstningen gav icke
blott ett negativt utslag mot förbudet, det gav även indirekt ett positivt
för fortsatt nykterhetsarbete.

Naturligtvis komma alla, som äga icke blott nykterhetsintresse utan
ock nyktert omdöme att handla härefter, och så tillvida kan det
företagna omröstningsexperimentet sägas ha givit goda framtidslöften.
Men huruvida de, som närmast framkallat striden, nu skola lojalt
medverka, är den närmaste tidens stora frågetecken. Det har talats
om en »förbudskyrka», och ordet är riktigt utan någon som hälst
smädlig bimening. Här har nämligen frammanats en religiös glöd,
vilken soni all trosfanatism blott ser en enda väg och bittert
avvisar varje annan såsom ledande till avfall och förnekelse. Får
denna glöd enligt dess förkunnares nuvarande maningar vidga sig
och genomglödga allt organiserat nykterhetsarbete, så kommer den
att ha verkningar långt utanför riksdagens labila partiförhållanden.
Nitet är åtminstone för närvarande tillräckligt starkt, för att söka
framdriva den ortodoxa förbudstron som avgörande skiljemärke vid
alla offentliga valförrättningar under lång tid framåt. Det är också
allvarlig fara, att samma brinnande övertygelse vägrar lojal samverkan
vid de former för nykterhetsarbetet, vilka redan vunnit viss stabilitet
inom landet, men vilka ej helt stämma med förbudsidealet. Likaså,
att man vid den av staten stödda undervisningsverksamheten blott
vill finna uttryck för en bestämd riktning.

Det kan icke bestridas, att medelst sådana ytterlighetsåtgärder
komme den önskade segern att ännu mindre vinnas än under
detta års kampanj, men det brukar knappast vara zeloters sak
att medtaga detta i sina beräkningar. Det enda man får hoppas
är, att åtminstone en god del förbudsvänner fortfarande skola i
tillräcklig grad sätta det varaktiga målet framför det tillfälliga medlet
för att, innan alltför stora skador vållats, avstå från en förryckande
och söndrande strid. De närvarande signalerna giva visserligen ej
några ljusa förhoppningar, men tiden skall väl här som allestädes
göra sitt, avkylande lidelserna och alltmera klargörande, att
nykterhetssaken till sin kärna varken är en trons eller en moralens
angelägenhet utan ett komplex av sociala spörsmål, vilka måste behandlas
efter sin inre art och lösas enligt samhällslivets på erfarenhetens väg
konstaterade behov.

Världskrigets och revolutionernas stormar ha
ej respekterat arkivens fredade gömmor. Vad

de mottagit för att undandöljas för samtidens nyfikna blickar, har
hänsynslöst blottats i angreppets och självförsvarets hetta, vad de
bevarat åt fredlig och tålmodig forskning har i tanklös överilning
eller råhet förintats.

Detta förstörelseverk, som för all framtid undanryckt det mänskliga

Östersjöprovinsernas
svenska arkiv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1922/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free