Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Arbetsledning ur samhällssynpunkt. Av Helge Gräslund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSLEDNING UR SAMHÄLLSSYNPUNKT 411
få iakttaga den stora och allsidiga motsatsen mellan gammalt
och nytt i detta avseende. Och alldenstund denna motsats är
så mångsidig samt enligt min tro ulgör en förklaring till att vi
i den nuvarande situationen ej äro alla krav vuxna, må det
tilllåtas mig att ta ännu ett konkret exempel för att bevisa att
detta är sant. Det bör då understrykas, att följande lilla
episod ägde rum så sent som 1916.
De nya metoderna, som skapat om så mycket annat, ha i
Dannemora vallonbergslag fört med sig, att den gamla
stångjärnshammaren sett sin bästa tid. Det beslöts på eit av
bruken, att den gamla hammaren skulle slås igen. Den kvällen,
när smedernas arbete för alltid skulle avslutas, samlades de alla
i hammarbyggnaden, såväl arbetsföra svenner och smeder som
gratialister och gamlingar. Stunden till ära drogs den gamla
urmodiga skafthammaren på för att dunka de sista slagen. Rent
konstnärligt sett har livets stora film sällan skänkt mig ett
vackrare intryck än denna lilla bild av svensk kulturhistoria i
brukspatron Lefebures gamla sotiga vallonsmedja. Men ur
socialhistorisk synpunkt gav stunden ett intryck, som många gånger
synts mig ge en visionär belysning över det himmelsvida gapet
mellan två epoker i vår ekonomiska utveckling. I dunklet där
inne i smedjan, där gamla skafthammaren slog det sista slaget,
stodo de gamla vallonerna och gräto. — Jag har hört en hel
mängd socialpolitiska yttranden i min dar, men inget har gett
mig mer att tänka på än det som gamle mästersmeden fällde
den kvällen: »Jå, bokhållarn, de ä väl skam av en gammal karl
té lipa som en käring, men se, det har dock varit liksom en
heder té vara smed.»
Jämför med Ford i Detroit, ASEA, Kullager eller
pannrummet på oceanångarna. Jämförelsen torde klarlägga att de nya
förhållandena ställa andra krav på dem som skola skapa
trevnad och arbetsglädje, än vad den gångna epoken gjorde.
Arbetarklassen har lagt sin sociala kamp till övervägande del
på materialistiska linjer. Socialismen är till sin
grundåskådning materialistisk. Den besuttna klassens syn på den moderna
arbetarrörelsen är likaså till övervägande grad rent
ekonomisk-materialistisk. Denna kamp mellan arbetsgivare och arbetare
är ju i själva verket ingenting annat än en gigantisk
underhandling mellan köpare och säljare, där leverantören offererar
så högt som möjligt och köparen betalar sitt förmånligast möj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
