Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Arbetsledning ur samhällssynpunkt. Av Helge Gräslund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSLEDNING UR SAMHÄLLSSYNPUNKT 405
derna livet, vad den stora massan av folket, jordmånen för
»den sociala oron», gäller? Det går kanske icke att bota? Det
är möjligt. Men hur omöjligt det må synas, måste vi väl dock
försöka. Ty den »sociala frågan» är vår kulturs och
utvecklings livssak.
Att industriellt arbete mycket ofta är ytterst mekaniserat och
opersonligt och ointressant är ju ofrånkomligt, och därför finns
ingen hjälp. Att livet i fabriks- och industrisamhällen av
mångfaldiga orsaker blir jämnstruket och standardiserat är också
ganska påtagligt.
Men — här finnas möjligheter till nya linjer och bättre
förhållanden. Materiellt har ju i Sverige gjorts ofantligt mycket
(bättre bostäder, egna hem, intressekontor, husmodersskolor etc.
etc.). Den linjen är livligt uppmärksammad och försökt. Den
intresserar oss moderna människor, därför att våra intensivaste
livsintressen mer och mer riktas in på materiella synfält. Men
den sociala vantrevnadens problem är ej endast en materiell
fråga, utan i mycket hög grad immateriell. Det är i
vardagslivet, i umgänget mellan människorna — höga och låga och
järn-ställda — vi måste skapa den nya anda, som kan skänka trevnad.
Den sociala frågans andliga sida — förmågan att umgås med
varandra — är ett vardagslivets problem, som inte alls
förutsätter någon vetenskaplighet. Den förutsätter bara, att vi
vardagsmänniskor lära oss att behandla varandra med känslor och
former som det moderna vardagslivet fordrar för att vi skola
trivas i den ständiga nötningen mot varandra.
Därmed äro vi inne på vad som kräves av modern
arbetsledning ur samhällelig synpunkt.
Det var en gång en ung svensk ingenjör, som på mycket kort
tid skapade om den mycket dåliga andan inom arbetarekåren
på en stor mekanisk verkstad till mycket god. Hans direktör
märkte snart nog detta (huvudsakligen i form av en
utomordentligt stegrad produktion) och frågade honom en gång, vilka
metoder han använde i sin arbetsledning. Svaret blev ungefär så
här: »Den metoden att i min ledning och mitt befallande släppa
till en smula av mitt hjärta och hålla ögat öppet för de
tillfällen, som ges till ett gott skratt även i en modern verkstads
alla jäkelstyg.» Den mannen hade förstått både att det är
leda-ren, som skall skapa god anda inom sin kår och hur han skall
umgås med sitt folk för att skapa den,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
