Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Ekonomisk liberalism. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISK LIBERALISM 395
het kunna höja priset. Nu är monopol motsatsen till fritt byte,
och så till vida bekräftar detta vad som sagts i fråga om
förtjänsterna hos det senare. Men resultatet utfaller betydligt
mindre till det fria bytets favör, om det förhåller sig så, att
detta självt leder till monopol. Man står då inför en obestridlig
svårighet för den ekonomiska liberalismen.
Åt denna fråga ägnades en avsevärd del av utrymmet i min
skrift, och det kan ej vara rimligt att nu upprepa det redan sagda, i
synnerhet som knappast några mer fundamentala anmärkningar
riktats däremot. Särskilt må det konstateras, att grundtanken,
nämligen att monopolen till stor del äro en skapelse av antingen
tullskydd eller annat statsingripande, icke blott förblivit
ovederlagd utan t. o. m. i en kort redaktionell uppsats i den
socialistiska tidskriften Tiden (häfte 5—6 för 1921) fått det som jag
förmodar gillande omdömet »frapperande».1 Emellertid har det
ej varit min avsikt att bestrida, såsom också tydligt anges i min
skrift, att det av sig självt uppkommande monopolet förblir ett
svårlöst problem.
Särskilt ha dr Hedén och dr Forssell rätt i sin samfällda
anmärkning, att de internationella monopolbildningarnas ännu så
länge begränsade räckvidd ej bereder någon säkerhet för samma
resultat i framtiden. Dr Forssell (sid. 237) synes i detta läge
föredraga inhemska monopol, tryggade genom tullskydd. Han
förbiser emellertid då, att detta ingalunda utgör någon garanti
emot de inhemska organisationernas uppgående i internationella
monopol, och är alltså tämligen borta från problemet; dessutom
vägrar han att draga konsekvenserna av det faktum, att det
enda säkra sättet att komma till rätta med de inhemska
monopolen är att sänka eller avskaffa tullskyddet. Den ärade
kritikerns »sammanfattning» av min ståndpunkt har föga
sammanhang med denna; hans eget »antagande», att man finge flere och
starkare internationella monopol vid allmän frihandel än för
närvarande, är i rak strid med hittills vunnen erfarenhet. Det
är tvärtom på nationella monopol, själva i stor utsträckning en
frukt av tuliskyddet, som de internationella kunnat grundas,
och intet tyder på att de senare ens skulle kunnat bestå utan
de förra. Dr Hedén är långt konsekventare, när han som vap-
1 Jag bör dock tillägga, att prof. Sommarin i Statsvetenskaplig Tidskrift för i
år (sid. 147 n. 3) riktat anmärkning mot mitt exempel från banklagstiftningens
område.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
