- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tolfte årgången. 1922 /
388

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Ekonomisk liberalism. Av Eli F. Heckscher

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

388 ELI F. HECKSCHER

lager för att slutligen förstöras, Danaidernas kärl eller Sisyfos’
sten, och uppriktigt svara på frågan, om de utgöra led i ett
ekonomiskt verksamt samhälles liv. Svaret kan blott bli ett.
Det har med rätta sagts, att staten som ekonomiskt subjekt just
av detta skäl principiellt sett är en konsumentorganisation, i
det att behovstäckningen är den ekonomiska
samhällsverksamhetens mål. Det borde väl ej ens behöva påpekas, vare sig att
produktionen är det oumbärliga medlet för detta mål, och desto
mer oumbärlig ju bättre den tillgodoser det, eller att
konsumtion innefattar täckning av alla behov, från de högsta till de
lägsta.

Vi stå nu alltså inför uppgiften att finna en ordning, som på
bästa sätt anpassar medlen efter målen, d. v. s. uppgiften att
finna den bästa ekonomiska ordningen. Enligt hävdvunnen,
historisk terminologi är då den ekonomiska liberalismen
namnet på den åskådning, som i det fria bytet ser den principiellt
rätta lösningen av denna uppgift. Emellertid är det kanske
anledning att först göra fullt klart för sig, vad det fria bytet
därvid förutsätter, och kanske har det därför varit en brist i
min skrift att ej uppehålla mig längre därvid, ehuru det
uttryckligen där framhålles på sid. 12. Närmast med anledning av
tre artiklar i Nya Dagligt Allehanda (20, 21 och 23 jan. i år)
av en ärad kritiker och filosof, som väl utan indiskretion kan
identifieras med tidningens huvudredaktör, ansåg jag mig böra
något utveckla dessa synpunkter i inledningen till ett föredrag
i Göteborg, och jag tror mig ej om att kunna framlägga
tankegången bättre än genom att återge denna passus (efter ett
tidningsreferat med några ändringar).

»Många ting äro alltför nära för att man skall se dem, eller
för att betraktas som annat än en del av naturens ordning, när
de över huvud bli föremål för reflexioner. Detta gäller i hög
grad statens och närmast rättsordningens bestånd. Vi ha haft
lyckan att äga dem genom sekler och tänka därför föga på det
oavbrutna arbete, som kräves härför, på den tunna skorpa som
skyddar samhället mot laglöshet och anarki. Man ser det bäst
på förhållandena i de nu besegrade länderna, där tågplundringar,
rånmord och rån höra till ordningen för dagen och knappast
föranleda några reflexioner. I sådana länder är det
meningslöst att tala om ekonomiska reformer, ty där saknas själva det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1922/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free