Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5
- Dagens Frågor 29. 6. 1922
- Lytton Stracheys essayer
- Standardisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
något ytterst sympatiskt i att se en kritiker, som eljest i många
hänseenden verkar franskt orienterad, på detta sätt anknyta till en av
de fastaste och djupast rotade traditionerna i Englands litterära liv,
den Johnsonska. Det är ett utslag av den stabilitet, som trots alla
skakningar dock alltjämt präglar den engelska kulturen och bevarar
den för de smakrevolutioner, som särskilt under senare år i andra
länder blivit endast alltför vanliga.
Standardisering.
Vid den våldsamma anspänning, för vilken så gott
som all världens industriella produktion utsattes under krigsåren,
stimulerades helt naturligt strävandena att i möjligaste mån förenkla
och förbilliga produktionen. Ju mera svårigheterna tornade upp sig
i form av brist på råvaror och brist på arbetskraft, i samma mån
måste ansträngningarna till sparsamhet med dessa faktorer ökas. Ett
medel härutinnan var inskräkning av antalet varianter i former och
storlekar beträffande vissa av industriens produkter. Strävan till
reduktion av antalet variationer i färdigfabrikat brukar man beteckna
med typisering, medan åter arbetet till åstadkommande av färre
former och dimensioner i fråga om konstruktionselement,
maskindelar, byggnadsdetaljer m. m. utgör vad man i egentlig mening avser
med standardisering.
En ganska radikalt genomförd standardisering har, såsom bekant
torde vara, alltid varit utmärkande för amerikansk industri, och
utgjort ett betydelsefullt ekonomiserande moment i densammas
produktion. På denna sida Atlanten har man före kriget förhållit sig mer
konservativ i berörda avseende, dels på grund av slentrian, dels nog
också till viss grad under intryck av en känsla av en lurande fara
i en för långt driven standardisering, vilken naturligtvis kan under
vissa förhållanden tänkas verka hindrande på tekniska framsteg.
Krigsårens forcering framtvang emellertid helt enkelt
standardiseringsproblemets upptagande på allvar inom europeiska industriländer. Längst
torde man ha kommit i Tyskland, där man haft de största
svårigheterna att kämpa med i produktionen och där man för övrigt är
van att taga en sak grundligt. I Frankrike och England har även
uträttats åtskilligt i standardiseringsväg liksom i de nordiska länderna.
I Sverige har sedan några år tillbaka bedrivits ett rätt omfattande
arbete i standardiseringssyfte huvudsakligen genom Sveriges
Industriförbund och till detsamma anknutna specialsammanslutningar i
samarbete med Svenska Teknologföreningen. Sålunda ha inom
maskinindustrifacket utarbetats standardbestämmelser för en hel del
maskindetaljer, såsom bultar, skruvar m. m. På det elektriska området har
likaledes arbetats på enhetlighet i fråga om installations- och
ledningsmateriel, spänningar m. m. Vidare har på byggnadsområdet
medhunnits standardisering av en del byggnadssnickerier och beslag
m. m., ett arbete som f. n. utsträckes vidare till andra detaljer,
särskilt av bostadsbyggen.
Såsom redan antytts, har standardiseringsarbetet i europeiska
länder, och icke minst i vårt land, åtskilliga svårigheter att övervinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:20 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1922/0384.html
